Faktorisera
\left(a-7\right)\left(a+9\right)
Beräkna
\left(a-7\right)\left(a+9\right)
Aktie
Kopieras till Urklipp
p+q=2 pq=1\left(-63\right)=-63
Faktorisera uttrycket genom gruppering. Först måste uttrycket skrivas om som a^{2}+pa+qa-63. Konfigurera ett system som ska lösas om du vill söka efter p och q.
-1,63 -3,21 -7,9
Eftersom pq är negativt p och q har motsatta tecken. Eftersom p+q är positivt har det positiva talet större absolut värde än det negativa. Lista alla sådana heltalspar som ger produkten -63.
-1+63=62 -3+21=18 -7+9=2
Beräkna summan för varje par.
p=-7 q=9
Lösningen är det par som ger Summa 2.
\left(a^{2}-7a\right)+\left(9a-63\right)
Skriv om a^{2}+2a-63 som \left(a^{2}-7a\right)+\left(9a-63\right).
a\left(a-7\right)+9\left(a-7\right)
Utfaktor a i den första och den 9 i den andra gruppen.
\left(a-7\right)\left(a+9\right)
Bryt ut den gemensamma termen a-7 genom att använda distributivitet.
a^{2}+2a-63=0
Ett kvadratisk polynom kan faktoriseras med transformeringen ax^{2}+bx+c=a\left(x-x_{1}\right)\left(x-x_{2}\right), där x_{1} och x_{2} är lösningarna för andragradsekvationen ax^{2}+bx+c=0.
a=\frac{-2±\sqrt{2^{2}-4\left(-63\right)}}{2}
Alla ekvationer på formen ax^{2}+bx+c=0 kan lösas med hjälp av lösningsformeln: \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}. Lösningsformeln ger två lösningar, en när ± är addition och en när det är subtraktion.
a=\frac{-2±\sqrt{4-4\left(-63\right)}}{2}
Kvadrera 2.
a=\frac{-2±\sqrt{4+252}}{2}
Multiplicera -4 med -63.
a=\frac{-2±\sqrt{256}}{2}
Addera 4 till 252.
a=\frac{-2±16}{2}
Dra kvadratroten ur 256.
a=\frac{14}{2}
Lös nu ekvationen a=\frac{-2±16}{2} när ± är plus. Addera -2 till 16.
a=7
Dela 14 med 2.
a=-\frac{18}{2}
Lös nu ekvationen a=\frac{-2±16}{2} när ± är minus. Subtrahera 16 från -2.
a=-9
Dela -18 med 2.
a^{2}+2a-63=\left(a-7\right)\left(a-\left(-9\right)\right)
Faktorisera det ursprungliga uttrycket med ax^{2}+bx+c=a\left(x-x_{1}\right)\left(x-x_{2}\right). Ersätt x_{1} med 7 och x_{2} med -9.
a^{2}+2a-63=\left(a-7\right)\left(a+9\right)
Förenkla alla uttryck på formen p-\left(-q\right) till p+q.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}