Lös ut x
x = -\frac{16}{9} = -1\frac{7}{9} \approx -1,777777778
x=1
Graf
Aktie
Kopieras till Urklipp
9x^{2}+7x+9-25=0
Subtrahera 25 från båda led.
9x^{2}+7x-16=0
Subtrahera 25 från 9 för att få -16.
a+b=7 ab=9\left(-16\right)=-144
För att lösa ekvationen kan du faktor den vänstra delen med hjälp av gruppering. Första, vänstra sidan måste skrivas om som 9x^{2}+ax+bx-16. Konfigurera ett system som ska lösas om du vill söka efter a och b.
-1,144 -2,72 -3,48 -4,36 -6,24 -8,18 -9,16 -12,12
Eftersom ab är negativt a och b har motsatta tecken. Eftersom a+b är positivt har det positiva talet större absolut värde än det negativa. Lista alla sådana heltalspar som ger produkten -144.
-1+144=143 -2+72=70 -3+48=45 -4+36=32 -6+24=18 -8+18=10 -9+16=7 -12+12=0
Beräkna summan för varje par.
a=-9 b=16
Lösningen är det par som ger Summa 7.
\left(9x^{2}-9x\right)+\left(16x-16\right)
Skriv om 9x^{2}+7x-16 som \left(9x^{2}-9x\right)+\left(16x-16\right).
9x\left(x-1\right)+16\left(x-1\right)
Utfaktor 9x i den första och den 16 i den andra gruppen.
\left(x-1\right)\left(9x+16\right)
Bryt ut den gemensamma termen x-1 genom att använda distributivitet.
x=1 x=-\frac{16}{9}
Lös x-1=0 och 9x+16=0 om du vill hitta ekvations lösningar.
9x^{2}+7x+9=25
Alla ekvationer på formen ax^{2}+bx+c=0 kan lösas med hjälp av lösningsformeln: \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}. Lösningsformeln ger två lösningar, en när ± är addition och en när det är subtraktion.
9x^{2}+7x+9-25=25-25
Subtrahera 25 från båda ekvationsled.
9x^{2}+7x+9-25=0
Subtraktion av 25 från sig självt ger 0 som resultat.
9x^{2}+7x-16=0
Subtrahera 25 från 9.
x=\frac{-7±\sqrt{7^{2}-4\times 9\left(-16\right)}}{2\times 9}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med 9, b med 7 och c med -16 i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
x=\frac{-7±\sqrt{49-4\times 9\left(-16\right)}}{2\times 9}
Kvadrera 7.
x=\frac{-7±\sqrt{49-36\left(-16\right)}}{2\times 9}
Multiplicera -4 med 9.
x=\frac{-7±\sqrt{49+576}}{2\times 9}
Multiplicera -36 med -16.
x=\frac{-7±\sqrt{625}}{2\times 9}
Addera 49 till 576.
x=\frac{-7±25}{2\times 9}
Dra kvadratroten ur 625.
x=\frac{-7±25}{18}
Multiplicera 2 med 9.
x=\frac{18}{18}
Lös nu ekvationen x=\frac{-7±25}{18} när ± är plus. Addera -7 till 25.
x=1
Dela 18 med 18.
x=-\frac{32}{18}
Lös nu ekvationen x=\frac{-7±25}{18} när ± är minus. Subtrahera 25 från -7.
x=-\frac{16}{9}
Minska bråktalet \frac{-32}{18} till de lägsta termerna genom att extrahera och eliminera 2.
x=1 x=-\frac{16}{9}
Ekvationen har lösts.
9x^{2}+7x+9=25
Andragradsekvationer som den här kan lösas med hjälp av kvadratkomplettering. För kvadratkomplettering måste ekvationen först skrivas om på formen x^{2}+bx=c.
9x^{2}+7x+9-9=25-9
Subtrahera 9 från båda ekvationsled.
9x^{2}+7x=25-9
Subtraktion av 9 från sig självt ger 0 som resultat.
9x^{2}+7x=16
Subtrahera 9 från 25.
\frac{9x^{2}+7x}{9}=\frac{16}{9}
Dividera båda led med 9.
x^{2}+\frac{7}{9}x=\frac{16}{9}
Division med 9 tar ut multiplikationen med 9.
x^{2}+\frac{7}{9}x+\left(\frac{7}{18}\right)^{2}=\frac{16}{9}+\left(\frac{7}{18}\right)^{2}
Dividera \frac{7}{9}, koefficienten för termen x, med 2 för att få \frac{7}{18}. Addera sedan kvadraten av \frac{7}{18} till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
x^{2}+\frac{7}{9}x+\frac{49}{324}=\frac{16}{9}+\frac{49}{324}
Kvadrera \frac{7}{18} genom att kvadrera både täljaren och nämnaren i bråktalet.
x^{2}+\frac{7}{9}x+\frac{49}{324}=\frac{625}{324}
Addera \frac{16}{9} till \frac{49}{324} genom att hitta en gemensam nämnare och sedan addera täljarna. Förkorta sedan bråktalet till lägsta term om det går.
\left(x+\frac{7}{18}\right)^{2}=\frac{625}{324}
Faktorisera x^{2}+\frac{7}{9}x+\frac{49}{324}. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(x+\frac{7}{18}\right)^{2}}=\sqrt{\frac{625}{324}}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
x+\frac{7}{18}=\frac{25}{18} x+\frac{7}{18}=-\frac{25}{18}
Förenkla.
x=1 x=-\frac{16}{9}
Subtrahera \frac{7}{18} från båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}