Lös ut a
a = \frac{\sqrt{322} + 13}{9} \approx 3,438262049
a=\frac{13-\sqrt{322}}{9}\approx -0,549373161
Aktie
Kopieras till Urklipp
9a^{2}-26a-17=0
Alla ekvationer på formen ax^{2}+bx+c=0 kan lösas med hjälp av lösningsformeln: \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}. Lösningsformeln ger två lösningar, en när ± är addition och en när det är subtraktion.
a=\frac{-\left(-26\right)±\sqrt{\left(-26\right)^{2}-4\times 9\left(-17\right)}}{2\times 9}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med 9, b med -26 och c med -17 i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
a=\frac{-\left(-26\right)±\sqrt{676-4\times 9\left(-17\right)}}{2\times 9}
Kvadrera -26.
a=\frac{-\left(-26\right)±\sqrt{676-36\left(-17\right)}}{2\times 9}
Multiplicera -4 med 9.
a=\frac{-\left(-26\right)±\sqrt{676+612}}{2\times 9}
Multiplicera -36 med -17.
a=\frac{-\left(-26\right)±\sqrt{1288}}{2\times 9}
Addera 676 till 612.
a=\frac{-\left(-26\right)±2\sqrt{322}}{2\times 9}
Dra kvadratroten ur 1288.
a=\frac{26±2\sqrt{322}}{2\times 9}
Motsatsen till -26 är 26.
a=\frac{26±2\sqrt{322}}{18}
Multiplicera 2 med 9.
a=\frac{2\sqrt{322}+26}{18}
Lös nu ekvationen a=\frac{26±2\sqrt{322}}{18} när ± är plus. Addera 26 till 2\sqrt{322}.
a=\frac{\sqrt{322}+13}{9}
Dela 26+2\sqrt{322} med 18.
a=\frac{26-2\sqrt{322}}{18}
Lös nu ekvationen a=\frac{26±2\sqrt{322}}{18} när ± är minus. Subtrahera 2\sqrt{322} från 26.
a=\frac{13-\sqrt{322}}{9}
Dela 26-2\sqrt{322} med 18.
a=\frac{\sqrt{322}+13}{9} a=\frac{13-\sqrt{322}}{9}
Ekvationen har lösts.
9a^{2}-26a-17=0
Andragradsekvationer som den här kan lösas med hjälp av kvadratkomplettering. För kvadratkomplettering måste ekvationen först skrivas om på formen x^{2}+bx=c.
9a^{2}-26a-17-\left(-17\right)=-\left(-17\right)
Addera 17 till båda ekvationsled.
9a^{2}-26a=-\left(-17\right)
Subtraktion av -17 från sig självt ger 0 som resultat.
9a^{2}-26a=17
Subtrahera -17 från 0.
\frac{9a^{2}-26a}{9}=\frac{17}{9}
Dividera båda led med 9.
a^{2}-\frac{26}{9}a=\frac{17}{9}
Division med 9 tar ut multiplikationen med 9.
a^{2}-\frac{26}{9}a+\left(-\frac{13}{9}\right)^{2}=\frac{17}{9}+\left(-\frac{13}{9}\right)^{2}
Dividera -\frac{26}{9}, koefficienten för termen x, med 2 för att få -\frac{13}{9}. Addera sedan kvadraten av -\frac{13}{9} till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
a^{2}-\frac{26}{9}a+\frac{169}{81}=\frac{17}{9}+\frac{169}{81}
Kvadrera -\frac{13}{9} genom att kvadrera både täljaren och nämnaren i bråktalet.
a^{2}-\frac{26}{9}a+\frac{169}{81}=\frac{322}{81}
Addera \frac{17}{9} till \frac{169}{81} genom att hitta en gemensam nämnare och sedan addera täljarna. Förkorta sedan bråktalet till lägsta term om det går.
\left(a-\frac{13}{9}\right)^{2}=\frac{322}{81}
Faktorisera a^{2}-\frac{26}{9}a+\frac{169}{81}. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(a-\frac{13}{9}\right)^{2}}=\sqrt{\frac{322}{81}}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
a-\frac{13}{9}=\frac{\sqrt{322}}{9} a-\frac{13}{9}=-\frac{\sqrt{322}}{9}
Förenkla.
a=\frac{\sqrt{322}+13}{9} a=\frac{13-\sqrt{322}}{9}
Addera \frac{13}{9} till båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}