Lös ut n
n=-6
n=\frac{3}{7}\approx 0,428571429
Aktie
Kopieras till Urklipp
a+b=39 ab=7\left(-18\right)=-126
För att lösa ekvationen kan du faktor den vänstra delen med hjälp av gruppering. Första, vänstra sidan måste skrivas om som 7n^{2}+an+bn-18. Konfigurera ett system som ska lösas om du vill söka efter a och b.
-1,126 -2,63 -3,42 -6,21 -7,18 -9,14
Eftersom ab är negativt a och b har motsatta tecken. Eftersom a+b är positivt har det positiva talet större absolut värde än det negativa. Lista alla sådana heltalspar som ger produkten -126.
-1+126=125 -2+63=61 -3+42=39 -6+21=15 -7+18=11 -9+14=5
Beräkna summan för varje par.
a=-3 b=42
Lösningen är det par som ger Summa 39.
\left(7n^{2}-3n\right)+\left(42n-18\right)
Skriv om 7n^{2}+39n-18 som \left(7n^{2}-3n\right)+\left(42n-18\right).
n\left(7n-3\right)+6\left(7n-3\right)
Utfaktor n i den första och den 6 i den andra gruppen.
\left(7n-3\right)\left(n+6\right)
Bryt ut den gemensamma termen 7n-3 genom att använda distributivitet.
n=\frac{3}{7} n=-6
Lös 7n-3=0 och n+6=0 om du vill hitta ekvations lösningar.
7n^{2}+39n-18=0
Alla ekvationer på formen ax^{2}+bx+c=0 kan lösas med hjälp av lösningsformeln: \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}. Lösningsformeln ger två lösningar, en när ± är addition och en när det är subtraktion.
n=\frac{-39±\sqrt{39^{2}-4\times 7\left(-18\right)}}{2\times 7}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med 7, b med 39 och c med -18 i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
n=\frac{-39±\sqrt{1521-4\times 7\left(-18\right)}}{2\times 7}
Kvadrera 39.
n=\frac{-39±\sqrt{1521-28\left(-18\right)}}{2\times 7}
Multiplicera -4 med 7.
n=\frac{-39±\sqrt{1521+504}}{2\times 7}
Multiplicera -28 med -18.
n=\frac{-39±\sqrt{2025}}{2\times 7}
Addera 1521 till 504.
n=\frac{-39±45}{2\times 7}
Dra kvadratroten ur 2025.
n=\frac{-39±45}{14}
Multiplicera 2 med 7.
n=\frac{6}{14}
Lös nu ekvationen n=\frac{-39±45}{14} när ± är plus. Addera -39 till 45.
n=\frac{3}{7}
Minska bråktalet \frac{6}{14} till de lägsta termerna genom att extrahera och eliminera 2.
n=-\frac{84}{14}
Lös nu ekvationen n=\frac{-39±45}{14} när ± är minus. Subtrahera 45 från -39.
n=-6
Dela -84 med 14.
n=\frac{3}{7} n=-6
Ekvationen har lösts.
7n^{2}+39n-18=0
Andragradsekvationer som den här kan lösas med hjälp av kvadratkomplettering. För kvadratkomplettering måste ekvationen först skrivas om på formen x^{2}+bx=c.
7n^{2}+39n-18-\left(-18\right)=-\left(-18\right)
Addera 18 till båda ekvationsled.
7n^{2}+39n=-\left(-18\right)
Subtraktion av -18 från sig självt ger 0 som resultat.
7n^{2}+39n=18
Subtrahera -18 från 0.
\frac{7n^{2}+39n}{7}=\frac{18}{7}
Dividera båda led med 7.
n^{2}+\frac{39}{7}n=\frac{18}{7}
Division med 7 tar ut multiplikationen med 7.
n^{2}+\frac{39}{7}n+\left(\frac{39}{14}\right)^{2}=\frac{18}{7}+\left(\frac{39}{14}\right)^{2}
Dividera \frac{39}{7}, koefficienten för termen x, med 2 för att få \frac{39}{14}. Addera sedan kvadraten av \frac{39}{14} till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
n^{2}+\frac{39}{7}n+\frac{1521}{196}=\frac{18}{7}+\frac{1521}{196}
Kvadrera \frac{39}{14} genom att kvadrera både täljaren och nämnaren i bråktalet.
n^{2}+\frac{39}{7}n+\frac{1521}{196}=\frac{2025}{196}
Addera \frac{18}{7} till \frac{1521}{196} genom att hitta en gemensam nämnare och sedan addera täljarna. Förkorta sedan bråktalet till lägsta term om det går.
\left(n+\frac{39}{14}\right)^{2}=\frac{2025}{196}
Faktorisera n^{2}+\frac{39}{7}n+\frac{1521}{196}. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(n+\frac{39}{14}\right)^{2}}=\sqrt{\frac{2025}{196}}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
n+\frac{39}{14}=\frac{45}{14} n+\frac{39}{14}=-\frac{45}{14}
Förenkla.
n=\frac{3}{7} n=-6
Subtrahera \frac{39}{14} från båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}