Lös ut x
x=\frac{\sqrt{445}}{30}+\frac{1}{6}\approx 0,869834104
x=-\frac{\sqrt{445}}{30}+\frac{1}{6}\approx -0,53650077
Graf
Aktie
Kopieras till Urklipp
15x^{2}-5x=7
Byt plats på leden så att alla variabeltermer är till vänster.
15x^{2}-5x-7=0
Subtrahera 7 från båda led.
x=\frac{-\left(-5\right)±\sqrt{\left(-5\right)^{2}-4\times 15\left(-7\right)}}{2\times 15}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med 15, b med -5 och c med -7 i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
x=\frac{-\left(-5\right)±\sqrt{25-4\times 15\left(-7\right)}}{2\times 15}
Kvadrera -5.
x=\frac{-\left(-5\right)±\sqrt{25-60\left(-7\right)}}{2\times 15}
Multiplicera -4 med 15.
x=\frac{-\left(-5\right)±\sqrt{25+420}}{2\times 15}
Multiplicera -60 med -7.
x=\frac{-\left(-5\right)±\sqrt{445}}{2\times 15}
Addera 25 till 420.
x=\frac{5±\sqrt{445}}{2\times 15}
Motsatsen till -5 är 5.
x=\frac{5±\sqrt{445}}{30}
Multiplicera 2 med 15.
x=\frac{\sqrt{445}+5}{30}
Lös nu ekvationen x=\frac{5±\sqrt{445}}{30} när ± är plus. Addera 5 till \sqrt{445}.
x=\frac{\sqrt{445}}{30}+\frac{1}{6}
Dela 5+\sqrt{445} med 30.
x=\frac{5-\sqrt{445}}{30}
Lös nu ekvationen x=\frac{5±\sqrt{445}}{30} när ± är minus. Subtrahera \sqrt{445} från 5.
x=-\frac{\sqrt{445}}{30}+\frac{1}{6}
Dela 5-\sqrt{445} med 30.
x=\frac{\sqrt{445}}{30}+\frac{1}{6} x=-\frac{\sqrt{445}}{30}+\frac{1}{6}
Ekvationen har lösts.
15x^{2}-5x=7
Byt plats på leden så att alla variabeltermer är till vänster.
\frac{15x^{2}-5x}{15}=\frac{7}{15}
Dividera båda led med 15.
x^{2}+\left(-\frac{5}{15}\right)x=\frac{7}{15}
Division med 15 tar ut multiplikationen med 15.
x^{2}-\frac{1}{3}x=\frac{7}{15}
Minska bråktalet \frac{-5}{15} till de lägsta termerna genom att extrahera och eliminera 5.
x^{2}-\frac{1}{3}x+\left(-\frac{1}{6}\right)^{2}=\frac{7}{15}+\left(-\frac{1}{6}\right)^{2}
Dividera -\frac{1}{3}, koefficienten för termen x, med 2 för att få -\frac{1}{6}. Addera sedan kvadraten av -\frac{1}{6} till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
x^{2}-\frac{1}{3}x+\frac{1}{36}=\frac{7}{15}+\frac{1}{36}
Kvadrera -\frac{1}{6} genom att kvadrera både täljaren och nämnaren i bråktalet.
x^{2}-\frac{1}{3}x+\frac{1}{36}=\frac{89}{180}
Addera \frac{7}{15} till \frac{1}{36} genom att hitta en gemensam nämnare och sedan addera täljarna. Förkorta sedan bråktalet till lägsta term om det går.
\left(x-\frac{1}{6}\right)^{2}=\frac{89}{180}
Faktorisera x^{2}-\frac{1}{3}x+\frac{1}{36}. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(x-\frac{1}{6}\right)^{2}}=\sqrt{\frac{89}{180}}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
x-\frac{1}{6}=\frac{\sqrt{445}}{30} x-\frac{1}{6}=-\frac{\sqrt{445}}{30}
Förenkla.
x=\frac{\sqrt{445}}{30}+\frac{1}{6} x=-\frac{\sqrt{445}}{30}+\frac{1}{6}
Addera \frac{1}{6} till båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}