Lös ut y
y=\frac{2}{3}\approx 0,666666667
y = \frac{3}{2} = 1\frac{1}{2} = 1,5
Graf
Aktie
Kopieras till Urklipp
6y^{2}+6-13y=0
Subtrahera 13y från båda led.
6y^{2}-13y+6=0
Skriv om polynomen på standardform. Ordna termerna från högsta till lägsta grad.
a+b=-13 ab=6\times 6=36
För att lösa ekvationen kan du faktor den vänstra delen med hjälp av gruppering. Första, vänstra sidan måste skrivas om som 6y^{2}+ay+by+6. Konfigurera ett system som ska lösas om du vill söka efter a och b.
-1,-36 -2,-18 -3,-12 -4,-9 -6,-6
Eftersom ab är positivt a och b ha samma tecken. Eftersom a+b är negativt är a och b negativa. Lista alla sådana heltalspar som ger produkten 36.
-1-36=-37 -2-18=-20 -3-12=-15 -4-9=-13 -6-6=-12
Beräkna summan för varje par.
a=-9 b=-4
Lösningen är det par som ger Summa -13.
\left(6y^{2}-9y\right)+\left(-4y+6\right)
Skriv om 6y^{2}-13y+6 som \left(6y^{2}-9y\right)+\left(-4y+6\right).
3y\left(2y-3\right)-2\left(2y-3\right)
Utfaktor 3y i den första och den -2 i den andra gruppen.
\left(2y-3\right)\left(3y-2\right)
Bryt ut den gemensamma termen 2y-3 genom att använda distributivitet.
y=\frac{3}{2} y=\frac{2}{3}
Lös 2y-3=0 och 3y-2=0 om du vill hitta ekvations lösningar.
6y^{2}+6-13y=0
Subtrahera 13y från båda led.
6y^{2}-13y+6=0
Alla ekvationer på formen ax^{2}+bx+c=0 kan lösas med hjälp av lösningsformeln: \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}. Lösningsformeln ger två lösningar, en när ± är addition och en när det är subtraktion.
y=\frac{-\left(-13\right)±\sqrt{\left(-13\right)^{2}-4\times 6\times 6}}{2\times 6}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med 6, b med -13 och c med 6 i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
y=\frac{-\left(-13\right)±\sqrt{169-4\times 6\times 6}}{2\times 6}
Kvadrera -13.
y=\frac{-\left(-13\right)±\sqrt{169-24\times 6}}{2\times 6}
Multiplicera -4 med 6.
y=\frac{-\left(-13\right)±\sqrt{169-144}}{2\times 6}
Multiplicera -24 med 6.
y=\frac{-\left(-13\right)±\sqrt{25}}{2\times 6}
Addera 169 till -144.
y=\frac{-\left(-13\right)±5}{2\times 6}
Dra kvadratroten ur 25.
y=\frac{13±5}{2\times 6}
Motsatsen till -13 är 13.
y=\frac{13±5}{12}
Multiplicera 2 med 6.
y=\frac{18}{12}
Lös nu ekvationen y=\frac{13±5}{12} när ± är plus. Addera 13 till 5.
y=\frac{3}{2}
Minska bråktalet \frac{18}{12} till de lägsta termerna genom att extrahera och eliminera 6.
y=\frac{8}{12}
Lös nu ekvationen y=\frac{13±5}{12} när ± är minus. Subtrahera 5 från 13.
y=\frac{2}{3}
Minska bråktalet \frac{8}{12} till de lägsta termerna genom att extrahera och eliminera 4.
y=\frac{3}{2} y=\frac{2}{3}
Ekvationen har lösts.
6y^{2}+6-13y=0
Subtrahera 13y från båda led.
6y^{2}-13y=-6
Subtrahera 6 från båda led. Allt subtraherat från noll blir sin negation.
\frac{6y^{2}-13y}{6}=-\frac{6}{6}
Dividera båda led med 6.
y^{2}-\frac{13}{6}y=-\frac{6}{6}
Division med 6 tar ut multiplikationen med 6.
y^{2}-\frac{13}{6}y=-1
Dela -6 med 6.
y^{2}-\frac{13}{6}y+\left(-\frac{13}{12}\right)^{2}=-1+\left(-\frac{13}{12}\right)^{2}
Dividera -\frac{13}{6}, koefficienten för termen x, med 2 för att få -\frac{13}{12}. Addera sedan kvadraten av -\frac{13}{12} till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
y^{2}-\frac{13}{6}y+\frac{169}{144}=-1+\frac{169}{144}
Kvadrera -\frac{13}{12} genom att kvadrera både täljaren och nämnaren i bråktalet.
y^{2}-\frac{13}{6}y+\frac{169}{144}=\frac{25}{144}
Addera -1 till \frac{169}{144}.
\left(y-\frac{13}{12}\right)^{2}=\frac{25}{144}
Faktorisera y^{2}-\frac{13}{6}y+\frac{169}{144}. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(y-\frac{13}{12}\right)^{2}}=\sqrt{\frac{25}{144}}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
y-\frac{13}{12}=\frac{5}{12} y-\frac{13}{12}=-\frac{5}{12}
Förenkla.
y=\frac{3}{2} y=\frac{2}{3}
Addera \frac{13}{12} till båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}