Lös ut x
x=\frac{\sqrt{22}-2}{3}\approx 0,896805253
x=\frac{-\sqrt{22}-2}{3}\approx -2,230138587
Graf
Aktie
Kopieras till Urklipp
6x^{2}+8x-12=0
Alla ekvationer på formen ax^{2}+bx+c=0 kan lösas med hjälp av lösningsformeln: \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}. Lösningsformeln ger två lösningar, en när ± är addition och en när det är subtraktion.
x=\frac{-8±\sqrt{8^{2}-4\times 6\left(-12\right)}}{2\times 6}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med 6, b med 8 och c med -12 i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
x=\frac{-8±\sqrt{64-4\times 6\left(-12\right)}}{2\times 6}
Kvadrera 8.
x=\frac{-8±\sqrt{64-24\left(-12\right)}}{2\times 6}
Multiplicera -4 med 6.
x=\frac{-8±\sqrt{64+288}}{2\times 6}
Multiplicera -24 med -12.
x=\frac{-8±\sqrt{352}}{2\times 6}
Addera 64 till 288.
x=\frac{-8±4\sqrt{22}}{2\times 6}
Dra kvadratroten ur 352.
x=\frac{-8±4\sqrt{22}}{12}
Multiplicera 2 med 6.
x=\frac{4\sqrt{22}-8}{12}
Lös nu ekvationen x=\frac{-8±4\sqrt{22}}{12} när ± är plus. Addera -8 till 4\sqrt{22}.
x=\frac{\sqrt{22}-2}{3}
Dela -8+4\sqrt{22} med 12.
x=\frac{-4\sqrt{22}-8}{12}
Lös nu ekvationen x=\frac{-8±4\sqrt{22}}{12} när ± är minus. Subtrahera 4\sqrt{22} från -8.
x=\frac{-\sqrt{22}-2}{3}
Dela -8-4\sqrt{22} med 12.
x=\frac{\sqrt{22}-2}{3} x=\frac{-\sqrt{22}-2}{3}
Ekvationen har lösts.
6x^{2}+8x-12=0
Andragradsekvationer som den här kan lösas med hjälp av kvadratkomplettering. För kvadratkomplettering måste ekvationen först skrivas om på formen x^{2}+bx=c.
6x^{2}+8x-12-\left(-12\right)=-\left(-12\right)
Addera 12 till båda ekvationsled.
6x^{2}+8x=-\left(-12\right)
Subtraktion av -12 från sig självt ger 0 som resultat.
6x^{2}+8x=12
Subtrahera -12 från 0.
\frac{6x^{2}+8x}{6}=\frac{12}{6}
Dividera båda led med 6.
x^{2}+\frac{8}{6}x=\frac{12}{6}
Division med 6 tar ut multiplikationen med 6.
x^{2}+\frac{4}{3}x=\frac{12}{6}
Minska bråktalet \frac{8}{6} till de lägsta termerna genom att extrahera och eliminera 2.
x^{2}+\frac{4}{3}x=2
Dela 12 med 6.
x^{2}+\frac{4}{3}x+\left(\frac{2}{3}\right)^{2}=2+\left(\frac{2}{3}\right)^{2}
Dividera \frac{4}{3}, koefficienten för termen x, med 2 för att få \frac{2}{3}. Addera sedan kvadraten av \frac{2}{3} till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
x^{2}+\frac{4}{3}x+\frac{4}{9}=2+\frac{4}{9}
Kvadrera \frac{2}{3} genom att kvadrera både täljaren och nämnaren i bråktalet.
x^{2}+\frac{4}{3}x+\frac{4}{9}=\frac{22}{9}
Addera 2 till \frac{4}{9}.
\left(x+\frac{2}{3}\right)^{2}=\frac{22}{9}
Faktorisera x^{2}+\frac{4}{3}x+\frac{4}{9}. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(x+\frac{2}{3}\right)^{2}}=\sqrt{\frac{22}{9}}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
x+\frac{2}{3}=\frac{\sqrt{22}}{3} x+\frac{2}{3}=-\frac{\sqrt{22}}{3}
Förenkla.
x=\frac{\sqrt{22}-2}{3} x=\frac{-\sqrt{22}-2}{3}
Subtrahera \frac{2}{3} från båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}