Lös ut x
x=\frac{\sqrt{195}}{6}-\frac{3}{2}\approx 0,827373341
x=-\frac{\sqrt{195}}{6}-\frac{3}{2}\approx -3,827373341
Graf
Aktie
Kopieras till Urklipp
6x^{2}+18x-19=0
Alla ekvationer på formen ax^{2}+bx+c=0 kan lösas med hjälp av lösningsformeln: \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}. Lösningsformeln ger två lösningar, en när ± är addition och en när det är subtraktion.
x=\frac{-18±\sqrt{18^{2}-4\times 6\left(-19\right)}}{2\times 6}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med 6, b med 18 och c med -19 i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
x=\frac{-18±\sqrt{324-4\times 6\left(-19\right)}}{2\times 6}
Kvadrera 18.
x=\frac{-18±\sqrt{324-24\left(-19\right)}}{2\times 6}
Multiplicera -4 med 6.
x=\frac{-18±\sqrt{324+456}}{2\times 6}
Multiplicera -24 med -19.
x=\frac{-18±\sqrt{780}}{2\times 6}
Addera 324 till 456.
x=\frac{-18±2\sqrt{195}}{2\times 6}
Dra kvadratroten ur 780.
x=\frac{-18±2\sqrt{195}}{12}
Multiplicera 2 med 6.
x=\frac{2\sqrt{195}-18}{12}
Lös nu ekvationen x=\frac{-18±2\sqrt{195}}{12} när ± är plus. Addera -18 till 2\sqrt{195}.
x=\frac{\sqrt{195}}{6}-\frac{3}{2}
Dela -18+2\sqrt{195} med 12.
x=\frac{-2\sqrt{195}-18}{12}
Lös nu ekvationen x=\frac{-18±2\sqrt{195}}{12} när ± är minus. Subtrahera 2\sqrt{195} från -18.
x=-\frac{\sqrt{195}}{6}-\frac{3}{2}
Dela -18-2\sqrt{195} med 12.
x=\frac{\sqrt{195}}{6}-\frac{3}{2} x=-\frac{\sqrt{195}}{6}-\frac{3}{2}
Ekvationen har lösts.
6x^{2}+18x-19=0
Andragradsekvationer som den här kan lösas med hjälp av kvadratkomplettering. För kvadratkomplettering måste ekvationen först skrivas om på formen x^{2}+bx=c.
6x^{2}+18x-19-\left(-19\right)=-\left(-19\right)
Addera 19 till båda ekvationsled.
6x^{2}+18x=-\left(-19\right)
Subtraktion av -19 från sig självt ger 0 som resultat.
6x^{2}+18x=19
Subtrahera -19 från 0.
\frac{6x^{2}+18x}{6}=\frac{19}{6}
Dividera båda led med 6.
x^{2}+\frac{18}{6}x=\frac{19}{6}
Division med 6 tar ut multiplikationen med 6.
x^{2}+3x=\frac{19}{6}
Dela 18 med 6.
x^{2}+3x+\left(\frac{3}{2}\right)^{2}=\frac{19}{6}+\left(\frac{3}{2}\right)^{2}
Dividera 3, koefficienten för termen x, med 2 för att få \frac{3}{2}. Addera sedan kvadraten av \frac{3}{2} till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
x^{2}+3x+\frac{9}{4}=\frac{19}{6}+\frac{9}{4}
Kvadrera \frac{3}{2} genom att kvadrera både täljaren och nämnaren i bråktalet.
x^{2}+3x+\frac{9}{4}=\frac{65}{12}
Addera \frac{19}{6} till \frac{9}{4} genom att hitta en gemensam nämnare och sedan addera täljarna. Förkorta sedan bråktalet till lägsta term om det går.
\left(x+\frac{3}{2}\right)^{2}=\frac{65}{12}
Faktorisera x^{2}+3x+\frac{9}{4}. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(x+\frac{3}{2}\right)^{2}}=\sqrt{\frac{65}{12}}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
x+\frac{3}{2}=\frac{\sqrt{195}}{6} x+\frac{3}{2}=-\frac{\sqrt{195}}{6}
Förenkla.
x=\frac{\sqrt{195}}{6}-\frac{3}{2} x=-\frac{\sqrt{195}}{6}-\frac{3}{2}
Subtrahera \frac{3}{2} från båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}