Lös ut s
s=\frac{\sqrt{57}}{12}+\frac{3}{4}\approx 1,37915287
s=-\frac{\sqrt{57}}{12}+\frac{3}{4}\approx 0,12084713
Aktie
Kopieras till Urklipp
6s^{2}-9s+1=0
Alla ekvationer på formen ax^{2}+bx+c=0 kan lösas med hjälp av lösningsformeln: \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}. Lösningsformeln ger två lösningar, en när ± är addition och en när det är subtraktion.
s=\frac{-\left(-9\right)±\sqrt{\left(-9\right)^{2}-4\times 6}}{2\times 6}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med 6, b med -9 och c med 1 i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
s=\frac{-\left(-9\right)±\sqrt{81-4\times 6}}{2\times 6}
Kvadrera -9.
s=\frac{-\left(-9\right)±\sqrt{81-24}}{2\times 6}
Multiplicera -4 med 6.
s=\frac{-\left(-9\right)±\sqrt{57}}{2\times 6}
Addera 81 till -24.
s=\frac{9±\sqrt{57}}{2\times 6}
Motsatsen till -9 är 9.
s=\frac{9±\sqrt{57}}{12}
Multiplicera 2 med 6.
s=\frac{\sqrt{57}+9}{12}
Lös nu ekvationen s=\frac{9±\sqrt{57}}{12} när ± är plus. Addera 9 till \sqrt{57}.
s=\frac{\sqrt{57}}{12}+\frac{3}{4}
Dela 9+\sqrt{57} med 12.
s=\frac{9-\sqrt{57}}{12}
Lös nu ekvationen s=\frac{9±\sqrt{57}}{12} när ± är minus. Subtrahera \sqrt{57} från 9.
s=-\frac{\sqrt{57}}{12}+\frac{3}{4}
Dela 9-\sqrt{57} med 12.
s=\frac{\sqrt{57}}{12}+\frac{3}{4} s=-\frac{\sqrt{57}}{12}+\frac{3}{4}
Ekvationen har lösts.
6s^{2}-9s+1=0
Andragradsekvationer som den här kan lösas med hjälp av kvadratkomplettering. För kvadratkomplettering måste ekvationen först skrivas om på formen x^{2}+bx=c.
6s^{2}-9s+1-1=-1
Subtrahera 1 från båda ekvationsled.
6s^{2}-9s=-1
Subtraktion av 1 från sig självt ger 0 som resultat.
\frac{6s^{2}-9s}{6}=-\frac{1}{6}
Dividera båda led med 6.
s^{2}+\left(-\frac{9}{6}\right)s=-\frac{1}{6}
Division med 6 tar ut multiplikationen med 6.
s^{2}-\frac{3}{2}s=-\frac{1}{6}
Minska bråktalet \frac{-9}{6} till de lägsta termerna genom att extrahera och eliminera 3.
s^{2}-\frac{3}{2}s+\left(-\frac{3}{4}\right)^{2}=-\frac{1}{6}+\left(-\frac{3}{4}\right)^{2}
Dividera -\frac{3}{2}, koefficienten för termen x, med 2 för att få -\frac{3}{4}. Addera sedan kvadraten av -\frac{3}{4} till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
s^{2}-\frac{3}{2}s+\frac{9}{16}=-\frac{1}{6}+\frac{9}{16}
Kvadrera -\frac{3}{4} genom att kvadrera både täljaren och nämnaren i bråktalet.
s^{2}-\frac{3}{2}s+\frac{9}{16}=\frac{19}{48}
Addera -\frac{1}{6} till \frac{9}{16} genom att hitta en gemensam nämnare och sedan addera täljarna. Förkorta sedan bråktalet till lägsta term om det går.
\left(s-\frac{3}{4}\right)^{2}=\frac{19}{48}
Faktorisera s^{2}-\frac{3}{2}s+\frac{9}{16}. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(s-\frac{3}{4}\right)^{2}}=\sqrt{\frac{19}{48}}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
s-\frac{3}{4}=\frac{\sqrt{57}}{12} s-\frac{3}{4}=-\frac{\sqrt{57}}{12}
Förenkla.
s=\frac{\sqrt{57}}{12}+\frac{3}{4} s=-\frac{\sqrt{57}}{12}+\frac{3}{4}
Addera \frac{3}{4} till båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}