Lös ut x
x = -\frac{7}{2} = -3\frac{1}{2} = -3,5
x=\frac{1}{3}\approx 0,333333333
Graf
Aktie
Kopieras till Urklipp
a+b=19 ab=6\left(-7\right)=-42
För att lösa ekvationen kan du faktor den vänstra delen med hjälp av gruppering. Första, vänstra sidan måste skrivas om som 6x^{2}+ax+bx-7. Konfigurera ett system som ska lösas om du vill söka efter a och b.
-1,42 -2,21 -3,14 -6,7
Eftersom ab är negativt a och b har motsatta tecken. Eftersom a+b är positivt har det positiva talet större absolut värde än det negativa. Lista alla sådana heltalspar som ger produkten -42.
-1+42=41 -2+21=19 -3+14=11 -6+7=1
Beräkna summan för varje par.
a=-2 b=21
Lösningen är det par som ger Summa 19.
\left(6x^{2}-2x\right)+\left(21x-7\right)
Skriv om 6x^{2}+19x-7 som \left(6x^{2}-2x\right)+\left(21x-7\right).
2x\left(3x-1\right)+7\left(3x-1\right)
Utfaktor 2x i den första och den 7 i den andra gruppen.
\left(3x-1\right)\left(2x+7\right)
Bryt ut den gemensamma termen 3x-1 genom att använda distributivitet.
x=\frac{1}{3} x=-\frac{7}{2}
Lös 3x-1=0 och 2x+7=0 om du vill hitta ekvations lösningar.
6x^{2}+19x-7=0
Alla ekvationer på formen ax^{2}+bx+c=0 kan lösas med hjälp av lösningsformeln: \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}. Lösningsformeln ger två lösningar, en när ± är addition och en när det är subtraktion.
x=\frac{-19±\sqrt{19^{2}-4\times 6\left(-7\right)}}{2\times 6}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med 6, b med 19 och c med -7 i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
x=\frac{-19±\sqrt{361-4\times 6\left(-7\right)}}{2\times 6}
Kvadrera 19.
x=\frac{-19±\sqrt{361-24\left(-7\right)}}{2\times 6}
Multiplicera -4 med 6.
x=\frac{-19±\sqrt{361+168}}{2\times 6}
Multiplicera -24 med -7.
x=\frac{-19±\sqrt{529}}{2\times 6}
Addera 361 till 168.
x=\frac{-19±23}{2\times 6}
Dra kvadratroten ur 529.
x=\frac{-19±23}{12}
Multiplicera 2 med 6.
x=\frac{4}{12}
Lös nu ekvationen x=\frac{-19±23}{12} när ± är plus. Addera -19 till 23.
x=\frac{1}{3}
Minska bråktalet \frac{4}{12} till de lägsta termerna genom att extrahera och eliminera 4.
x=-\frac{42}{12}
Lös nu ekvationen x=\frac{-19±23}{12} när ± är minus. Subtrahera 23 från -19.
x=-\frac{7}{2}
Minska bråktalet \frac{-42}{12} till de lägsta termerna genom att extrahera och eliminera 6.
x=\frac{1}{3} x=-\frac{7}{2}
Ekvationen har lösts.
6x^{2}+19x-7=0
Andragradsekvationer som den här kan lösas med hjälp av kvadratkomplettering. För kvadratkomplettering måste ekvationen först skrivas om på formen x^{2}+bx=c.
6x^{2}+19x-7-\left(-7\right)=-\left(-7\right)
Addera 7 till båda ekvationsled.
6x^{2}+19x=-\left(-7\right)
Subtraktion av -7 från sig självt ger 0 som resultat.
6x^{2}+19x=7
Subtrahera -7 från 0.
\frac{6x^{2}+19x}{6}=\frac{7}{6}
Dividera båda led med 6.
x^{2}+\frac{19}{6}x=\frac{7}{6}
Division med 6 tar ut multiplikationen med 6.
x^{2}+\frac{19}{6}x+\left(\frac{19}{12}\right)^{2}=\frac{7}{6}+\left(\frac{19}{12}\right)^{2}
Dividera \frac{19}{6}, koefficienten för termen x, med 2 för att få \frac{19}{12}. Addera sedan kvadraten av \frac{19}{12} till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
x^{2}+\frac{19}{6}x+\frac{361}{144}=\frac{7}{6}+\frac{361}{144}
Kvadrera \frac{19}{12} genom att kvadrera både täljaren och nämnaren i bråktalet.
x^{2}+\frac{19}{6}x+\frac{361}{144}=\frac{529}{144}
Addera \frac{7}{6} till \frac{361}{144} genom att hitta en gemensam nämnare och sedan addera täljarna. Förkorta sedan bråktalet till lägsta term om det går.
\left(x+\frac{19}{12}\right)^{2}=\frac{529}{144}
Faktorisera x^{2}+\frac{19}{6}x+\frac{361}{144}. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(x+\frac{19}{12}\right)^{2}}=\sqrt{\frac{529}{144}}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
x+\frac{19}{12}=\frac{23}{12} x+\frac{19}{12}=-\frac{23}{12}
Förenkla.
x=\frac{1}{3} x=-\frac{7}{2}
Subtrahera \frac{19}{12} från båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}