Lös ut x (complex solution)
x=\frac{1}{5}+\frac{2}{5}i=0,2+0,4i
x=\frac{1}{5}-\frac{2}{5}i=0,2-0,4i
Graf
Aktie
Kopieras till Urklipp
5x^{2}-2x+1=0
Alla ekvationer på formen ax^{2}+bx+c=0 kan lösas med hjälp av lösningsformeln: \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}. Lösningsformeln ger två lösningar, en när ± är addition och en när det är subtraktion.
x=\frac{-\left(-2\right)±\sqrt{\left(-2\right)^{2}-4\times 5}}{2\times 5}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med 5, b med -2 och c med 1 i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
x=\frac{-\left(-2\right)±\sqrt{4-4\times 5}}{2\times 5}
Kvadrera -2.
x=\frac{-\left(-2\right)±\sqrt{4-20}}{2\times 5}
Multiplicera -4 med 5.
x=\frac{-\left(-2\right)±\sqrt{-16}}{2\times 5}
Addera 4 till -20.
x=\frac{-\left(-2\right)±4i}{2\times 5}
Dra kvadratroten ur -16.
x=\frac{2±4i}{2\times 5}
Motsatsen till -2 är 2.
x=\frac{2±4i}{10}
Multiplicera 2 med 5.
x=\frac{2+4i}{10}
Lös nu ekvationen x=\frac{2±4i}{10} när ± är plus. Addera 2 till 4i.
x=\frac{1}{5}+\frac{2}{5}i
Dela 2+4i med 10.
x=\frac{2-4i}{10}
Lös nu ekvationen x=\frac{2±4i}{10} när ± är minus. Subtrahera 4i från 2.
x=\frac{1}{5}-\frac{2}{5}i
Dela 2-4i med 10.
x=\frac{1}{5}+\frac{2}{5}i x=\frac{1}{5}-\frac{2}{5}i
Ekvationen har lösts.
5x^{2}-2x+1=0
Andragradsekvationer som den här kan lösas med hjälp av kvadratkomplettering. För kvadratkomplettering måste ekvationen först skrivas om på formen x^{2}+bx=c.
5x^{2}-2x+1-1=-1
Subtrahera 1 från båda ekvationsled.
5x^{2}-2x=-1
Subtraktion av 1 från sig självt ger 0 som resultat.
\frac{5x^{2}-2x}{5}=-\frac{1}{5}
Dividera båda led med 5.
x^{2}-\frac{2}{5}x=-\frac{1}{5}
Division med 5 tar ut multiplikationen med 5.
x^{2}-\frac{2}{5}x+\left(-\frac{1}{5}\right)^{2}=-\frac{1}{5}+\left(-\frac{1}{5}\right)^{2}
Dividera -\frac{2}{5}, koefficienten för termen x, med 2 för att få -\frac{1}{5}. Addera sedan kvadraten av -\frac{1}{5} till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
x^{2}-\frac{2}{5}x+\frac{1}{25}=-\frac{1}{5}+\frac{1}{25}
Kvadrera -\frac{1}{5} genom att kvadrera både täljaren och nämnaren i bråktalet.
x^{2}-\frac{2}{5}x+\frac{1}{25}=-\frac{4}{25}
Addera -\frac{1}{5} till \frac{1}{25} genom att hitta en gemensam nämnare och sedan addera täljarna. Förkorta sedan bråktalet till lägsta term om det går.
\left(x-\frac{1}{5}\right)^{2}=-\frac{4}{25}
Faktorisera x^{2}-\frac{2}{5}x+\frac{1}{25}. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(x-\frac{1}{5}\right)^{2}}=\sqrt{-\frac{4}{25}}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
x-\frac{1}{5}=\frac{2}{5}i x-\frac{1}{5}=-\frac{2}{5}i
Förenkla.
x=\frac{1}{5}+\frac{2}{5}i x=\frac{1}{5}-\frac{2}{5}i
Addera \frac{1}{5} till båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}