Lös ut a
a = \frac{3 \sqrt{11} - 3}{5} \approx 1,389974874
a=\frac{-3\sqrt{11}-3}{5}\approx -2,589974874
Aktie
Kopieras till Urklipp
5a^{2}+6a=18
Alla ekvationer på formen ax^{2}+bx+c=0 kan lösas med hjälp av lösningsformeln: \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}. Lösningsformeln ger två lösningar, en när ± är addition och en när det är subtraktion.
5a^{2}+6a-18=18-18
Subtrahera 18 från båda ekvationsled.
5a^{2}+6a-18=0
Subtraktion av 18 från sig självt ger 0 som resultat.
a=\frac{-6±\sqrt{6^{2}-4\times 5\left(-18\right)}}{2\times 5}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med 5, b med 6 och c med -18 i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
a=\frac{-6±\sqrt{36-4\times 5\left(-18\right)}}{2\times 5}
Kvadrera 6.
a=\frac{-6±\sqrt{36-20\left(-18\right)}}{2\times 5}
Multiplicera -4 med 5.
a=\frac{-6±\sqrt{36+360}}{2\times 5}
Multiplicera -20 med -18.
a=\frac{-6±\sqrt{396}}{2\times 5}
Addera 36 till 360.
a=\frac{-6±6\sqrt{11}}{2\times 5}
Dra kvadratroten ur 396.
a=\frac{-6±6\sqrt{11}}{10}
Multiplicera 2 med 5.
a=\frac{6\sqrt{11}-6}{10}
Lös nu ekvationen a=\frac{-6±6\sqrt{11}}{10} när ± är plus. Addera -6 till 6\sqrt{11}.
a=\frac{3\sqrt{11}-3}{5}
Dela -6+6\sqrt{11} med 10.
a=\frac{-6\sqrt{11}-6}{10}
Lös nu ekvationen a=\frac{-6±6\sqrt{11}}{10} när ± är minus. Subtrahera 6\sqrt{11} från -6.
a=\frac{-3\sqrt{11}-3}{5}
Dela -6-6\sqrt{11} med 10.
a=\frac{3\sqrt{11}-3}{5} a=\frac{-3\sqrt{11}-3}{5}
Ekvationen har lösts.
5a^{2}+6a=18
Andragradsekvationer som den här kan lösas med hjälp av kvadratkomplettering. För kvadratkomplettering måste ekvationen först skrivas om på formen x^{2}+bx=c.
\frac{5a^{2}+6a}{5}=\frac{18}{5}
Dividera båda led med 5.
a^{2}+\frac{6}{5}a=\frac{18}{5}
Division med 5 tar ut multiplikationen med 5.
a^{2}+\frac{6}{5}a+\left(\frac{3}{5}\right)^{2}=\frac{18}{5}+\left(\frac{3}{5}\right)^{2}
Dividera \frac{6}{5}, koefficienten för termen x, med 2 för att få \frac{3}{5}. Addera sedan kvadraten av \frac{3}{5} till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
a^{2}+\frac{6}{5}a+\frac{9}{25}=\frac{18}{5}+\frac{9}{25}
Kvadrera \frac{3}{5} genom att kvadrera både täljaren och nämnaren i bråktalet.
a^{2}+\frac{6}{5}a+\frac{9}{25}=\frac{99}{25}
Addera \frac{18}{5} till \frac{9}{25} genom att hitta en gemensam nämnare och sedan addera täljarna. Förkorta sedan bråktalet till lägsta term om det går.
\left(a+\frac{3}{5}\right)^{2}=\frac{99}{25}
Faktorisera a^{2}+\frac{6}{5}a+\frac{9}{25}. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(a+\frac{3}{5}\right)^{2}}=\sqrt{\frac{99}{25}}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
a+\frac{3}{5}=\frac{3\sqrt{11}}{5} a+\frac{3}{5}=-\frac{3\sqrt{11}}{5}
Förenkla.
a=\frac{3\sqrt{11}-3}{5} a=\frac{-3\sqrt{11}-3}{5}
Subtrahera \frac{3}{5} från båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}