Lös ut x
x = \frac{\sqrt{15} + 3}{2} \approx 3,436491673
x=\frac{3-\sqrt{15}}{2}\approx -0,436491673
Graf
Aktie
Kopieras till Urklipp
20+\left(24-8x\right)x=8
Multiplicera båda sidorna av ekvationen med 12, den minsta gemensamma multipeln för 3,12.
20+24x-8x^{2}=8
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera 24-8x med x.
20+24x-8x^{2}-8=0
Subtrahera 8 från båda led.
12+24x-8x^{2}=0
Subtrahera 8 från 20 för att få 12.
-8x^{2}+24x+12=0
Alla ekvationer på formen ax^{2}+bx+c=0 kan lösas med hjälp av lösningsformeln: \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}. Lösningsformeln ger två lösningar, en när ± är addition och en när det är subtraktion.
x=\frac{-24±\sqrt{24^{2}-4\left(-8\right)\times 12}}{2\left(-8\right)}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med -8, b med 24 och c med 12 i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
x=\frac{-24±\sqrt{576-4\left(-8\right)\times 12}}{2\left(-8\right)}
Kvadrera 24.
x=\frac{-24±\sqrt{576+32\times 12}}{2\left(-8\right)}
Multiplicera -4 med -8.
x=\frac{-24±\sqrt{576+384}}{2\left(-8\right)}
Multiplicera 32 med 12.
x=\frac{-24±\sqrt{960}}{2\left(-8\right)}
Addera 576 till 384.
x=\frac{-24±8\sqrt{15}}{2\left(-8\right)}
Dra kvadratroten ur 960.
x=\frac{-24±8\sqrt{15}}{-16}
Multiplicera 2 med -8.
x=\frac{8\sqrt{15}-24}{-16}
Lös nu ekvationen x=\frac{-24±8\sqrt{15}}{-16} när ± är plus. Addera -24 till 8\sqrt{15}.
x=\frac{3-\sqrt{15}}{2}
Dela -24+8\sqrt{15} med -16.
x=\frac{-8\sqrt{15}-24}{-16}
Lös nu ekvationen x=\frac{-24±8\sqrt{15}}{-16} när ± är minus. Subtrahera 8\sqrt{15} från -24.
x=\frac{\sqrt{15}+3}{2}
Dela -24-8\sqrt{15} med -16.
x=\frac{3-\sqrt{15}}{2} x=\frac{\sqrt{15}+3}{2}
Ekvationen har lösts.
20+\left(24-8x\right)x=8
Multiplicera båda sidorna av ekvationen med 12, den minsta gemensamma multipeln för 3,12.
20+24x-8x^{2}=8
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera 24-8x med x.
24x-8x^{2}=8-20
Subtrahera 20 från båda led.
24x-8x^{2}=-12
Subtrahera 20 från 8 för att få -12.
-8x^{2}+24x=-12
Andragradsekvationer som den här kan lösas med hjälp av kvadratkomplettering. För kvadratkomplettering måste ekvationen först skrivas om på formen x^{2}+bx=c.
\frac{-8x^{2}+24x}{-8}=-\frac{12}{-8}
Dividera båda led med -8.
x^{2}+\frac{24}{-8}x=-\frac{12}{-8}
Division med -8 tar ut multiplikationen med -8.
x^{2}-3x=-\frac{12}{-8}
Dela 24 med -8.
x^{2}-3x=\frac{3}{2}
Minska bråktalet \frac{-12}{-8} till de lägsta termerna genom att extrahera och eliminera 4.
x^{2}-3x+\left(-\frac{3}{2}\right)^{2}=\frac{3}{2}+\left(-\frac{3}{2}\right)^{2}
Dividera -3, koefficienten för termen x, med 2 för att få -\frac{3}{2}. Addera sedan kvadraten av -\frac{3}{2} till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
x^{2}-3x+\frac{9}{4}=\frac{3}{2}+\frac{9}{4}
Kvadrera -\frac{3}{2} genom att kvadrera både täljaren och nämnaren i bråktalet.
x^{2}-3x+\frac{9}{4}=\frac{15}{4}
Addera \frac{3}{2} till \frac{9}{4} genom att hitta en gemensam nämnare och sedan addera täljarna. Förkorta sedan bråktalet till lägsta term om det går.
\left(x-\frac{3}{2}\right)^{2}=\frac{15}{4}
Faktorisera x^{2}-3x+\frac{9}{4}. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(x-\frac{3}{2}\right)^{2}}=\sqrt{\frac{15}{4}}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
x-\frac{3}{2}=\frac{\sqrt{15}}{2} x-\frac{3}{2}=-\frac{\sqrt{15}}{2}
Förenkla.
x=\frac{\sqrt{15}+3}{2} x=\frac{3-\sqrt{15}}{2}
Addera \frac{3}{2} till båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}