Lös ut x
x=\frac{4\sqrt{46}-1}{49}\approx 0,533251427
x=\frac{-4\sqrt{46}-1}{49}\approx -0,574067754
Graf
Aktie
Kopieras till Urklipp
49x^{2}+2x-15=0
Alla ekvationer på formen ax^{2}+bx+c=0 kan lösas med hjälp av lösningsformeln: \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}. Lösningsformeln ger två lösningar, en när ± är addition och en när det är subtraktion.
x=\frac{-2±\sqrt{2^{2}-4\times 49\left(-15\right)}}{2\times 49}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med 49, b med 2 och c med -15 i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
x=\frac{-2±\sqrt{4-4\times 49\left(-15\right)}}{2\times 49}
Kvadrera 2.
x=\frac{-2±\sqrt{4-196\left(-15\right)}}{2\times 49}
Multiplicera -4 med 49.
x=\frac{-2±\sqrt{4+2940}}{2\times 49}
Multiplicera -196 med -15.
x=\frac{-2±\sqrt{2944}}{2\times 49}
Addera 4 till 2940.
x=\frac{-2±8\sqrt{46}}{2\times 49}
Dra kvadratroten ur 2944.
x=\frac{-2±8\sqrt{46}}{98}
Multiplicera 2 med 49.
x=\frac{8\sqrt{46}-2}{98}
Lös nu ekvationen x=\frac{-2±8\sqrt{46}}{98} när ± är plus. Addera -2 till 8\sqrt{46}.
x=\frac{4\sqrt{46}-1}{49}
Dela -2+8\sqrt{46} med 98.
x=\frac{-8\sqrt{46}-2}{98}
Lös nu ekvationen x=\frac{-2±8\sqrt{46}}{98} när ± är minus. Subtrahera 8\sqrt{46} från -2.
x=\frac{-4\sqrt{46}-1}{49}
Dela -2-8\sqrt{46} med 98.
x=\frac{4\sqrt{46}-1}{49} x=\frac{-4\sqrt{46}-1}{49}
Ekvationen har lösts.
49x^{2}+2x-15=0
Andragradsekvationer som den här kan lösas med hjälp av kvadratkomplettering. För kvadratkomplettering måste ekvationen först skrivas om på formen x^{2}+bx=c.
49x^{2}+2x-15-\left(-15\right)=-\left(-15\right)
Addera 15 till båda ekvationsled.
49x^{2}+2x=-\left(-15\right)
Subtraktion av -15 från sig självt ger 0 som resultat.
49x^{2}+2x=15
Subtrahera -15 från 0.
\frac{49x^{2}+2x}{49}=\frac{15}{49}
Dividera båda led med 49.
x^{2}+\frac{2}{49}x=\frac{15}{49}
Division med 49 tar ut multiplikationen med 49.
x^{2}+\frac{2}{49}x+\left(\frac{1}{49}\right)^{2}=\frac{15}{49}+\left(\frac{1}{49}\right)^{2}
Dividera \frac{2}{49}, koefficienten för termen x, med 2 för att få \frac{1}{49}. Addera sedan kvadraten av \frac{1}{49} till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
x^{2}+\frac{2}{49}x+\frac{1}{2401}=\frac{15}{49}+\frac{1}{2401}
Kvadrera \frac{1}{49} genom att kvadrera både täljaren och nämnaren i bråktalet.
x^{2}+\frac{2}{49}x+\frac{1}{2401}=\frac{736}{2401}
Addera \frac{15}{49} till \frac{1}{2401} genom att hitta en gemensam nämnare och sedan addera täljarna. Förkorta sedan bråktalet till lägsta term om det går.
\left(x+\frac{1}{49}\right)^{2}=\frac{736}{2401}
Faktorisera x^{2}+\frac{2}{49}x+\frac{1}{2401}. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(x+\frac{1}{49}\right)^{2}}=\sqrt{\frac{736}{2401}}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
x+\frac{1}{49}=\frac{4\sqrt{46}}{49} x+\frac{1}{49}=-\frac{4\sqrt{46}}{49}
Förenkla.
x=\frac{4\sqrt{46}-1}{49} x=\frac{-4\sqrt{46}-1}{49}
Subtrahera \frac{1}{49} från båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}