Lös ut x
x=\frac{1}{4}=0,25
Graf
Aktie
Kopieras till Urklipp
4x^{2}-2x+\frac{1}{4}=0
Alla ekvationer på formen ax^{2}+bx+c=0 kan lösas med hjälp av lösningsformeln: \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}. Lösningsformeln ger två lösningar, en när ± är addition och en när det är subtraktion.
x=\frac{-\left(-2\right)±\sqrt{\left(-2\right)^{2}-4\times 4\times \frac{1}{4}}}{2\times 4}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med 4, b med -2 och c med \frac{1}{4} i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
x=\frac{-\left(-2\right)±\sqrt{4-4\times 4\times \frac{1}{4}}}{2\times 4}
Kvadrera -2.
x=\frac{-\left(-2\right)±\sqrt{4-16\times \frac{1}{4}}}{2\times 4}
Multiplicera -4 med 4.
x=\frac{-\left(-2\right)±\sqrt{4-4}}{2\times 4}
Multiplicera -16 med \frac{1}{4}.
x=\frac{-\left(-2\right)±\sqrt{0}}{2\times 4}
Addera 4 till -4.
x=-\frac{-2}{2\times 4}
Dra kvadratroten ur 0.
x=\frac{2}{2\times 4}
Motsatsen till -2 är 2.
x=\frac{2}{8}
Multiplicera 2 med 4.
x=\frac{1}{4}
Minska bråktalet \frac{2}{8} till de lägsta termerna genom att extrahera och eliminera 2.
4x^{2}-2x+\frac{1}{4}=0
Andragradsekvationer som den här kan lösas med hjälp av kvadratkomplettering. För kvadratkomplettering måste ekvationen först skrivas om på formen x^{2}+bx=c.
4x^{2}-2x+\frac{1}{4}-\frac{1}{4}=-\frac{1}{4}
Subtrahera \frac{1}{4} från båda ekvationsled.
4x^{2}-2x=-\frac{1}{4}
Subtraktion av \frac{1}{4} från sig självt ger 0 som resultat.
\frac{4x^{2}-2x}{4}=-\frac{\frac{1}{4}}{4}
Dividera båda led med 4.
x^{2}+\left(-\frac{2}{4}\right)x=-\frac{\frac{1}{4}}{4}
Division med 4 tar ut multiplikationen med 4.
x^{2}-\frac{1}{2}x=-\frac{\frac{1}{4}}{4}
Minska bråktalet \frac{-2}{4} till de lägsta termerna genom att extrahera och eliminera 2.
x^{2}-\frac{1}{2}x=-\frac{1}{16}
Dela -\frac{1}{4} med 4.
x^{2}-\frac{1}{2}x+\left(-\frac{1}{4}\right)^{2}=-\frac{1}{16}+\left(-\frac{1}{4}\right)^{2}
Dividera -\frac{1}{2}, koefficienten för termen x, med 2 för att få -\frac{1}{4}. Addera sedan kvadraten av -\frac{1}{4} till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
x^{2}-\frac{1}{2}x+\frac{1}{16}=\frac{-1+1}{16}
Kvadrera -\frac{1}{4} genom att kvadrera både täljaren och nämnaren i bråktalet.
x^{2}-\frac{1}{2}x+\frac{1}{16}=0
Addera -\frac{1}{16} till \frac{1}{16} genom att hitta en gemensam nämnare och sedan addera täljarna. Förkorta sedan bråktalet till lägsta term om det går.
\left(x-\frac{1}{4}\right)^{2}=0
Faktorisera x^{2}-\frac{1}{2}x+\frac{1}{16}. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(x-\frac{1}{4}\right)^{2}}=\sqrt{0}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
x-\frac{1}{4}=0 x-\frac{1}{4}=0
Förenkla.
x=\frac{1}{4} x=\frac{1}{4}
Addera \frac{1}{4} till båda ekvationsled.
x=\frac{1}{4}
Ekvationen har lösts. Lösningarna är samma.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}