Lös ut x
x = -\frac{5}{2} = -2\frac{1}{2} = -2,5
x=2
Graf
Aktie
Kopieras till Urklipp
4x^{2}+2x+1-21=0
Subtrahera 21 från båda led.
4x^{2}+2x-20=0
Subtrahera 21 från 1 för att få -20.
2x^{2}+x-10=0
Dividera båda led med 2.
a+b=1 ab=2\left(-10\right)=-20
För att lösa ekvationen kan du faktor den vänstra delen med hjälp av gruppering. Första, vänstra sidan måste skrivas om som 2x^{2}+ax+bx-10. Konfigurera ett system som ska lösas om du vill söka efter a och b.
-1,20 -2,10 -4,5
Eftersom ab är negativt a och b har motsatta tecken. Eftersom a+b är positivt har det positiva talet större absolut värde än det negativa. Lista alla sådana heltalspar som ger produkten -20.
-1+20=19 -2+10=8 -4+5=1
Beräkna summan för varje par.
a=-4 b=5
Lösningen är det par som ger Summa 1.
\left(2x^{2}-4x\right)+\left(5x-10\right)
Skriv om 2x^{2}+x-10 som \left(2x^{2}-4x\right)+\left(5x-10\right).
2x\left(x-2\right)+5\left(x-2\right)
Utfaktor 2x i den första och den 5 i den andra gruppen.
\left(x-2\right)\left(2x+5\right)
Bryt ut den gemensamma termen x-2 genom att använda distributivitet.
x=2 x=-\frac{5}{2}
Lös x-2=0 och 2x+5=0 om du vill hitta ekvations lösningar.
4x^{2}+2x+1=21
Alla ekvationer på formen ax^{2}+bx+c=0 kan lösas med hjälp av lösningsformeln: \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}. Lösningsformeln ger två lösningar, en när ± är addition och en när det är subtraktion.
4x^{2}+2x+1-21=21-21
Subtrahera 21 från båda ekvationsled.
4x^{2}+2x+1-21=0
Subtraktion av 21 från sig självt ger 0 som resultat.
4x^{2}+2x-20=0
Subtrahera 21 från 1.
x=\frac{-2±\sqrt{2^{2}-4\times 4\left(-20\right)}}{2\times 4}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med 4, b med 2 och c med -20 i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
x=\frac{-2±\sqrt{4-4\times 4\left(-20\right)}}{2\times 4}
Kvadrera 2.
x=\frac{-2±\sqrt{4-16\left(-20\right)}}{2\times 4}
Multiplicera -4 med 4.
x=\frac{-2±\sqrt{4+320}}{2\times 4}
Multiplicera -16 med -20.
x=\frac{-2±\sqrt{324}}{2\times 4}
Addera 4 till 320.
x=\frac{-2±18}{2\times 4}
Dra kvadratroten ur 324.
x=\frac{-2±18}{8}
Multiplicera 2 med 4.
x=\frac{16}{8}
Lös nu ekvationen x=\frac{-2±18}{8} när ± är plus. Addera -2 till 18.
x=2
Dela 16 med 8.
x=-\frac{20}{8}
Lös nu ekvationen x=\frac{-2±18}{8} när ± är minus. Subtrahera 18 från -2.
x=-\frac{5}{2}
Minska bråktalet \frac{-20}{8} till de lägsta termerna genom att extrahera och eliminera 4.
x=2 x=-\frac{5}{2}
Ekvationen har lösts.
4x^{2}+2x+1=21
Andragradsekvationer som den här kan lösas med hjälp av kvadratkomplettering. För kvadratkomplettering måste ekvationen först skrivas om på formen x^{2}+bx=c.
4x^{2}+2x+1-1=21-1
Subtrahera 1 från båda ekvationsled.
4x^{2}+2x=21-1
Subtraktion av 1 från sig självt ger 0 som resultat.
4x^{2}+2x=20
Subtrahera 1 från 21.
\frac{4x^{2}+2x}{4}=\frac{20}{4}
Dividera båda led med 4.
x^{2}+\frac{2}{4}x=\frac{20}{4}
Division med 4 tar ut multiplikationen med 4.
x^{2}+\frac{1}{2}x=\frac{20}{4}
Minska bråktalet \frac{2}{4} till de lägsta termerna genom att extrahera och eliminera 2.
x^{2}+\frac{1}{2}x=5
Dela 20 med 4.
x^{2}+\frac{1}{2}x+\left(\frac{1}{4}\right)^{2}=5+\left(\frac{1}{4}\right)^{2}
Dividera \frac{1}{2}, koefficienten för termen x, med 2 för att få \frac{1}{4}. Addera sedan kvadraten av \frac{1}{4} till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
x^{2}+\frac{1}{2}x+\frac{1}{16}=5+\frac{1}{16}
Kvadrera \frac{1}{4} genom att kvadrera både täljaren och nämnaren i bråktalet.
x^{2}+\frac{1}{2}x+\frac{1}{16}=\frac{81}{16}
Addera 5 till \frac{1}{16}.
\left(x+\frac{1}{4}\right)^{2}=\frac{81}{16}
Faktorisera x^{2}+\frac{1}{2}x+\frac{1}{16}. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(x+\frac{1}{4}\right)^{2}}=\sqrt{\frac{81}{16}}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
x+\frac{1}{4}=\frac{9}{4} x+\frac{1}{4}=-\frac{9}{4}
Förenkla.
x=2 x=-\frac{5}{2}
Subtrahera \frac{1}{4} från båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}