Lös ut x
x = -\frac{7}{4} = -1\frac{3}{4} = -1,75
x=3
Graf
Aktie
Kopieras till Urklipp
4x^{2}-5x-6-15=0
Subtrahera 15 från båda led.
4x^{2}-5x-21=0
Subtrahera 15 från -6 för att få -21.
a+b=-5 ab=4\left(-21\right)=-84
För att lösa ekvationen kan du faktor den vänstra delen med hjälp av gruppering. Första, vänstra sidan måste skrivas om som 4x^{2}+ax+bx-21. Konfigurera ett system som ska lösas om du vill söka efter a och b.
1,-84 2,-42 3,-28 4,-21 6,-14 7,-12
Eftersom ab är negativt a och b har motsatta tecken. Eftersom a+b är negativt har det negativa talet större absolut värde än det positiva. Lista alla sådana heltalspar som ger produkten -84.
1-84=-83 2-42=-40 3-28=-25 4-21=-17 6-14=-8 7-12=-5
Beräkna summan för varje par.
a=-12 b=7
Lösningen är det par som ger Summa -5.
\left(4x^{2}-12x\right)+\left(7x-21\right)
Skriv om 4x^{2}-5x-21 som \left(4x^{2}-12x\right)+\left(7x-21\right).
4x\left(x-3\right)+7\left(x-3\right)
Utfaktor 4x i den första och den 7 i den andra gruppen.
\left(x-3\right)\left(4x+7\right)
Bryt ut den gemensamma termen x-3 genom att använda distributivitet.
x=3 x=-\frac{7}{4}
Lös x-3=0 och 4x+7=0 om du vill hitta ekvations lösningar.
4x^{2}-5x-6=15
Alla ekvationer på formen ax^{2}+bx+c=0 kan lösas med hjälp av lösningsformeln: \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}. Lösningsformeln ger två lösningar, en när ± är addition och en när det är subtraktion.
4x^{2}-5x-6-15=15-15
Subtrahera 15 från båda ekvationsled.
4x^{2}-5x-6-15=0
Subtraktion av 15 från sig självt ger 0 som resultat.
4x^{2}-5x-21=0
Subtrahera 15 från -6.
x=\frac{-\left(-5\right)±\sqrt{\left(-5\right)^{2}-4\times 4\left(-21\right)}}{2\times 4}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med 4, b med -5 och c med -21 i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
x=\frac{-\left(-5\right)±\sqrt{25-4\times 4\left(-21\right)}}{2\times 4}
Kvadrera -5.
x=\frac{-\left(-5\right)±\sqrt{25-16\left(-21\right)}}{2\times 4}
Multiplicera -4 med 4.
x=\frac{-\left(-5\right)±\sqrt{25+336}}{2\times 4}
Multiplicera -16 med -21.
x=\frac{-\left(-5\right)±\sqrt{361}}{2\times 4}
Addera 25 till 336.
x=\frac{-\left(-5\right)±19}{2\times 4}
Dra kvadratroten ur 361.
x=\frac{5±19}{2\times 4}
Motsatsen till -5 är 5.
x=\frac{5±19}{8}
Multiplicera 2 med 4.
x=\frac{24}{8}
Lös nu ekvationen x=\frac{5±19}{8} när ± är plus. Addera 5 till 19.
x=3
Dela 24 med 8.
x=-\frac{14}{8}
Lös nu ekvationen x=\frac{5±19}{8} när ± är minus. Subtrahera 19 från 5.
x=-\frac{7}{4}
Minska bråktalet \frac{-14}{8} till de lägsta termerna genom att extrahera och eliminera 2.
x=3 x=-\frac{7}{4}
Ekvationen har lösts.
4x^{2}-5x-6=15
Andragradsekvationer som den här kan lösas med hjälp av kvadratkomplettering. För kvadratkomplettering måste ekvationen först skrivas om på formen x^{2}+bx=c.
4x^{2}-5x-6-\left(-6\right)=15-\left(-6\right)
Addera 6 till båda ekvationsled.
4x^{2}-5x=15-\left(-6\right)
Subtraktion av -6 från sig självt ger 0 som resultat.
4x^{2}-5x=21
Subtrahera -6 från 15.
\frac{4x^{2}-5x}{4}=\frac{21}{4}
Dividera båda led med 4.
x^{2}-\frac{5}{4}x=\frac{21}{4}
Division med 4 tar ut multiplikationen med 4.
x^{2}-\frac{5}{4}x+\left(-\frac{5}{8}\right)^{2}=\frac{21}{4}+\left(-\frac{5}{8}\right)^{2}
Dividera -\frac{5}{4}, koefficienten för termen x, med 2 för att få -\frac{5}{8}. Addera sedan kvadraten av -\frac{5}{8} till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
x^{2}-\frac{5}{4}x+\frac{25}{64}=\frac{21}{4}+\frac{25}{64}
Kvadrera -\frac{5}{8} genom att kvadrera både täljaren och nämnaren i bråktalet.
x^{2}-\frac{5}{4}x+\frac{25}{64}=\frac{361}{64}
Addera \frac{21}{4} till \frac{25}{64} genom att hitta en gemensam nämnare och sedan addera täljarna. Förkorta sedan bråktalet till lägsta term om det går.
\left(x-\frac{5}{8}\right)^{2}=\frac{361}{64}
Faktorisera x^{2}-\frac{5}{4}x+\frac{25}{64}. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(x-\frac{5}{8}\right)^{2}}=\sqrt{\frac{361}{64}}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
x-\frac{5}{8}=\frac{19}{8} x-\frac{5}{8}=-\frac{19}{8}
Förenkla.
x=3 x=-\frac{7}{4}
Addera \frac{5}{8} till båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}