Lös ut x
x=-\frac{\sqrt{154}}{10}+\frac{1}{5}\approx -1,040967365
x=\frac{\sqrt{154}}{10}+\frac{1}{5}\approx 1,440967365
Graf
Aktie
Kopieras till Urklipp
\frac{5}{2}x^{2}\times 4+5x\left(-\frac{4}{5}\right)=5\times 3
Variabeln x får inte vara lika med 0 eftersom division med noll inte har definierats. Multiplicera båda sidorna av ekvationen med 5x, den minsta gemensamma multipeln för 5,x.
10x^{2}+5x\left(-\frac{4}{5}\right)=5\times 3
Multiplicera \frac{5}{2} och 4 för att få 10.
10x^{2}-4x=5\times 3
Multiplicera 5 och -\frac{4}{5} för att få -4.
10x^{2}-4x=15
Multiplicera 5 och 3 för att få 15.
10x^{2}-4x-15=0
Subtrahera 15 från båda led.
x=\frac{-\left(-4\right)±\sqrt{\left(-4\right)^{2}-4\times 10\left(-15\right)}}{2\times 10}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med 10, b med -4 och c med -15 i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
x=\frac{-\left(-4\right)±\sqrt{16-4\times 10\left(-15\right)}}{2\times 10}
Kvadrera -4.
x=\frac{-\left(-4\right)±\sqrt{16-40\left(-15\right)}}{2\times 10}
Multiplicera -4 med 10.
x=\frac{-\left(-4\right)±\sqrt{16+600}}{2\times 10}
Multiplicera -40 med -15.
x=\frac{-\left(-4\right)±\sqrt{616}}{2\times 10}
Addera 16 till 600.
x=\frac{-\left(-4\right)±2\sqrt{154}}{2\times 10}
Dra kvadratroten ur 616.
x=\frac{4±2\sqrt{154}}{2\times 10}
Motsatsen till -4 är 4.
x=\frac{4±2\sqrt{154}}{20}
Multiplicera 2 med 10.
x=\frac{2\sqrt{154}+4}{20}
Lös nu ekvationen x=\frac{4±2\sqrt{154}}{20} när ± är plus. Addera 4 till 2\sqrt{154}.
x=\frac{\sqrt{154}}{10}+\frac{1}{5}
Dela 4+2\sqrt{154} med 20.
x=\frac{4-2\sqrt{154}}{20}
Lös nu ekvationen x=\frac{4±2\sqrt{154}}{20} när ± är minus. Subtrahera 2\sqrt{154} från 4.
x=-\frac{\sqrt{154}}{10}+\frac{1}{5}
Dela 4-2\sqrt{154} med 20.
x=\frac{\sqrt{154}}{10}+\frac{1}{5} x=-\frac{\sqrt{154}}{10}+\frac{1}{5}
Ekvationen har lösts.
\frac{5}{2}x^{2}\times 4+5x\left(-\frac{4}{5}\right)=5\times 3
Variabeln x får inte vara lika med 0 eftersom division med noll inte har definierats. Multiplicera båda sidorna av ekvationen med 5x, den minsta gemensamma multipeln för 5,x.
10x^{2}+5x\left(-\frac{4}{5}\right)=5\times 3
Multiplicera \frac{5}{2} och 4 för att få 10.
10x^{2}-4x=5\times 3
Multiplicera 5 och -\frac{4}{5} för att få -4.
10x^{2}-4x=15
Multiplicera 5 och 3 för att få 15.
\frac{10x^{2}-4x}{10}=\frac{15}{10}
Dividera båda led med 10.
x^{2}+\left(-\frac{4}{10}\right)x=\frac{15}{10}
Division med 10 tar ut multiplikationen med 10.
x^{2}-\frac{2}{5}x=\frac{15}{10}
Minska bråktalet \frac{-4}{10} till de lägsta termerna genom att extrahera och eliminera 2.
x^{2}-\frac{2}{5}x=\frac{3}{2}
Minska bråktalet \frac{15}{10} till de lägsta termerna genom att extrahera och eliminera 5.
x^{2}-\frac{2}{5}x+\left(-\frac{1}{5}\right)^{2}=\frac{3}{2}+\left(-\frac{1}{5}\right)^{2}
Dividera -\frac{2}{5}, koefficienten för termen x, med 2 för att få -\frac{1}{5}. Addera sedan kvadraten av -\frac{1}{5} till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
x^{2}-\frac{2}{5}x+\frac{1}{25}=\frac{3}{2}+\frac{1}{25}
Kvadrera -\frac{1}{5} genom att kvadrera både täljaren och nämnaren i bråktalet.
x^{2}-\frac{2}{5}x+\frac{1}{25}=\frac{77}{50}
Addera \frac{3}{2} till \frac{1}{25} genom att hitta en gemensam nämnare och sedan addera täljarna. Förkorta sedan bråktalet till lägsta term om det går.
\left(x-\frac{1}{5}\right)^{2}=\frac{77}{50}
Faktorisera x^{2}-\frac{2}{5}x+\frac{1}{25}. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(x-\frac{1}{5}\right)^{2}}=\sqrt{\frac{77}{50}}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
x-\frac{1}{5}=\frac{\sqrt{154}}{10} x-\frac{1}{5}=-\frac{\sqrt{154}}{10}
Förenkla.
x=\frac{\sqrt{154}}{10}+\frac{1}{5} x=-\frac{\sqrt{154}}{10}+\frac{1}{5}
Addera \frac{1}{5} till båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}