Lös ut x
x=\frac{1}{2}=0,5
x=0
Graf
Aktie
Kopieras till Urklipp
3x^{2}-6x=5x^{2}-7x
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera 3x med x-2.
3x^{2}-6x-5x^{2}=-7x
Subtrahera 5x^{2} från båda led.
-2x^{2}-6x=-7x
Slå ihop 3x^{2} och -5x^{2} för att få -2x^{2}.
-2x^{2}-6x+7x=0
Lägg till 7x på båda sidorna.
-2x^{2}+x=0
Slå ihop -6x och 7x för att få x.
x\left(-2x+1\right)=0
Bryt ut x.
x=0 x=\frac{1}{2}
Lös x=0 och -2x+1=0 om du vill hitta ekvations lösningar.
3x^{2}-6x=5x^{2}-7x
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera 3x med x-2.
3x^{2}-6x-5x^{2}=-7x
Subtrahera 5x^{2} från båda led.
-2x^{2}-6x=-7x
Slå ihop 3x^{2} och -5x^{2} för att få -2x^{2}.
-2x^{2}-6x+7x=0
Lägg till 7x på båda sidorna.
-2x^{2}+x=0
Slå ihop -6x och 7x för att få x.
x=\frac{-1±\sqrt{1^{2}}}{2\left(-2\right)}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med -2, b med 1 och c med 0 i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
x=\frac{-1±1}{2\left(-2\right)}
Dra kvadratroten ur 1^{2}.
x=\frac{-1±1}{-4}
Multiplicera 2 med -2.
x=\frac{0}{-4}
Lös nu ekvationen x=\frac{-1±1}{-4} när ± är plus. Addera -1 till 1.
x=0
Dela 0 med -4.
x=-\frac{2}{-4}
Lös nu ekvationen x=\frac{-1±1}{-4} när ± är minus. Subtrahera 1 från -1.
x=\frac{1}{2}
Minska bråktalet \frac{-2}{-4} till de lägsta termerna genom att extrahera och eliminera 2.
x=0 x=\frac{1}{2}
Ekvationen har lösts.
3x^{2}-6x=5x^{2}-7x
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera 3x med x-2.
3x^{2}-6x-5x^{2}=-7x
Subtrahera 5x^{2} från båda led.
-2x^{2}-6x=-7x
Slå ihop 3x^{2} och -5x^{2} för att få -2x^{2}.
-2x^{2}-6x+7x=0
Lägg till 7x på båda sidorna.
-2x^{2}+x=0
Slå ihop -6x och 7x för att få x.
\frac{-2x^{2}+x}{-2}=\frac{0}{-2}
Dividera båda led med -2.
x^{2}+\frac{1}{-2}x=\frac{0}{-2}
Division med -2 tar ut multiplikationen med -2.
x^{2}-\frac{1}{2}x=\frac{0}{-2}
Dela 1 med -2.
x^{2}-\frac{1}{2}x=0
Dela 0 med -2.
x^{2}-\frac{1}{2}x+\left(-\frac{1}{4}\right)^{2}=\left(-\frac{1}{4}\right)^{2}
Dividera -\frac{1}{2}, koefficienten för termen x, med 2 för att få -\frac{1}{4}. Addera sedan kvadraten av -\frac{1}{4} till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
x^{2}-\frac{1}{2}x+\frac{1}{16}=\frac{1}{16}
Kvadrera -\frac{1}{4} genom att kvadrera både täljaren och nämnaren i bråktalet.
\left(x-\frac{1}{4}\right)^{2}=\frac{1}{16}
Faktorisera x^{2}-\frac{1}{2}x+\frac{1}{16}. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(x-\frac{1}{4}\right)^{2}}=\sqrt{\frac{1}{16}}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
x-\frac{1}{4}=\frac{1}{4} x-\frac{1}{4}=-\frac{1}{4}
Förenkla.
x=\frac{1}{2} x=0
Addera \frac{1}{4} till båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}