Lös ut x
x=-\frac{2}{3}\approx -0,666666667
x=\frac{1}{2}=0,5
Graf
Aktie
Kopieras till Urklipp
6x^{2}-3x+4x-2=0
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera 3x med 2x-1.
6x^{2}+x-2=0
Slå ihop -3x och 4x för att få x.
a+b=1 ab=6\left(-2\right)=-12
För att lösa ekvationen kan du faktor den vänstra delen med hjälp av gruppering. Första, vänstra sidan måste skrivas om som 6x^{2}+ax+bx-2. Konfigurera ett system som ska lösas om du vill söka efter a och b.
-1,12 -2,6 -3,4
Eftersom ab är negativt a och b har motsatta tecken. Eftersom a+b är positivt har det positiva talet större absolut värde än det negativa. Lista alla sådana heltalspar som ger produkten -12.
-1+12=11 -2+6=4 -3+4=1
Beräkna summan för varje par.
a=-3 b=4
Lösningen är det par som ger Summa 1.
\left(6x^{2}-3x\right)+\left(4x-2\right)
Skriv om 6x^{2}+x-2 som \left(6x^{2}-3x\right)+\left(4x-2\right).
3x\left(2x-1\right)+2\left(2x-1\right)
Utfaktor 3x i den första och den 2 i den andra gruppen.
\left(2x-1\right)\left(3x+2\right)
Bryt ut den gemensamma termen 2x-1 genom att använda distributivitet.
x=\frac{1}{2} x=-\frac{2}{3}
Lös 2x-1=0 och 3x+2=0 om du vill hitta ekvations lösningar.
6x^{2}-3x+4x-2=0
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera 3x med 2x-1.
6x^{2}+x-2=0
Slå ihop -3x och 4x för att få x.
x=\frac{-1±\sqrt{1^{2}-4\times 6\left(-2\right)}}{2\times 6}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med 6, b med 1 och c med -2 i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
x=\frac{-1±\sqrt{1-4\times 6\left(-2\right)}}{2\times 6}
Kvadrera 1.
x=\frac{-1±\sqrt{1-24\left(-2\right)}}{2\times 6}
Multiplicera -4 med 6.
x=\frac{-1±\sqrt{1+48}}{2\times 6}
Multiplicera -24 med -2.
x=\frac{-1±\sqrt{49}}{2\times 6}
Addera 1 till 48.
x=\frac{-1±7}{2\times 6}
Dra kvadratroten ur 49.
x=\frac{-1±7}{12}
Multiplicera 2 med 6.
x=\frac{6}{12}
Lös nu ekvationen x=\frac{-1±7}{12} när ± är plus. Addera -1 till 7.
x=\frac{1}{2}
Minska bråktalet \frac{6}{12} till de lägsta termerna genom att extrahera och eliminera 6.
x=-\frac{8}{12}
Lös nu ekvationen x=\frac{-1±7}{12} när ± är minus. Subtrahera 7 från -1.
x=-\frac{2}{3}
Minska bråktalet \frac{-8}{12} till de lägsta termerna genom att extrahera och eliminera 4.
x=\frac{1}{2} x=-\frac{2}{3}
Ekvationen har lösts.
6x^{2}-3x+4x-2=0
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera 3x med 2x-1.
6x^{2}+x-2=0
Slå ihop -3x och 4x för att få x.
6x^{2}+x=2
Lägg till 2 på båda sidorna. Noll plus något blir detta något.
\frac{6x^{2}+x}{6}=\frac{2}{6}
Dividera båda led med 6.
x^{2}+\frac{1}{6}x=\frac{2}{6}
Division med 6 tar ut multiplikationen med 6.
x^{2}+\frac{1}{6}x=\frac{1}{3}
Minska bråktalet \frac{2}{6} till de lägsta termerna genom att extrahera och eliminera 2.
x^{2}+\frac{1}{6}x+\left(\frac{1}{12}\right)^{2}=\frac{1}{3}+\left(\frac{1}{12}\right)^{2}
Dividera \frac{1}{6}, koefficienten för termen x, med 2 för att få \frac{1}{12}. Addera sedan kvadraten av \frac{1}{12} till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
x^{2}+\frac{1}{6}x+\frac{1}{144}=\frac{1}{3}+\frac{1}{144}
Kvadrera \frac{1}{12} genom att kvadrera både täljaren och nämnaren i bråktalet.
x^{2}+\frac{1}{6}x+\frac{1}{144}=\frac{49}{144}
Addera \frac{1}{3} till \frac{1}{144} genom att hitta en gemensam nämnare och sedan addera täljarna. Förkorta sedan bråktalet till lägsta term om det går.
\left(x+\frac{1}{12}\right)^{2}=\frac{49}{144}
Faktorisera x^{2}+\frac{1}{6}x+\frac{1}{144}. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(x+\frac{1}{12}\right)^{2}}=\sqrt{\frac{49}{144}}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
x+\frac{1}{12}=\frac{7}{12} x+\frac{1}{12}=-\frac{7}{12}
Förenkla.
x=\frac{1}{2} x=-\frac{2}{3}
Subtrahera \frac{1}{12} från båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}