Lös ut x
x = \frac{\sqrt{21} - 1}{2} \approx 1,791287847
x=\frac{-\sqrt{21}-1}{2}\approx -2,791287847
Graf
Aktie
Kopieras till Urklipp
3x^{2}+3x-15=0
Alla ekvationer på formen ax^{2}+bx+c=0 kan lösas med hjälp av lösningsformeln: \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}. Lösningsformeln ger två lösningar, en när ± är addition och en när det är subtraktion.
x=\frac{-3±\sqrt{3^{2}-4\times 3\left(-15\right)}}{2\times 3}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med 3, b med 3 och c med -15 i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
x=\frac{-3±\sqrt{9-4\times 3\left(-15\right)}}{2\times 3}
Kvadrera 3.
x=\frac{-3±\sqrt{9-12\left(-15\right)}}{2\times 3}
Multiplicera -4 med 3.
x=\frac{-3±\sqrt{9+180}}{2\times 3}
Multiplicera -12 med -15.
x=\frac{-3±\sqrt{189}}{2\times 3}
Addera 9 till 180.
x=\frac{-3±3\sqrt{21}}{2\times 3}
Dra kvadratroten ur 189.
x=\frac{-3±3\sqrt{21}}{6}
Multiplicera 2 med 3.
x=\frac{3\sqrt{21}-3}{6}
Lös nu ekvationen x=\frac{-3±3\sqrt{21}}{6} när ± är plus. Addera -3 till 3\sqrt{21}.
x=\frac{\sqrt{21}-1}{2}
Dela -3+3\sqrt{21} med 6.
x=\frac{-3\sqrt{21}-3}{6}
Lös nu ekvationen x=\frac{-3±3\sqrt{21}}{6} när ± är minus. Subtrahera 3\sqrt{21} från -3.
x=\frac{-\sqrt{21}-1}{2}
Dela -3-3\sqrt{21} med 6.
x=\frac{\sqrt{21}-1}{2} x=\frac{-\sqrt{21}-1}{2}
Ekvationen har lösts.
3x^{2}+3x-15=0
Andragradsekvationer som den här kan lösas med hjälp av kvadratkomplettering. För kvadratkomplettering måste ekvationen först skrivas om på formen x^{2}+bx=c.
3x^{2}+3x-15-\left(-15\right)=-\left(-15\right)
Addera 15 till båda ekvationsled.
3x^{2}+3x=-\left(-15\right)
Subtraktion av -15 från sig självt ger 0 som resultat.
3x^{2}+3x=15
Subtrahera -15 från 0.
\frac{3x^{2}+3x}{3}=\frac{15}{3}
Dividera båda led med 3.
x^{2}+\frac{3}{3}x=\frac{15}{3}
Division med 3 tar ut multiplikationen med 3.
x^{2}+x=\frac{15}{3}
Dela 3 med 3.
x^{2}+x=5
Dela 15 med 3.
x^{2}+x+\left(\frac{1}{2}\right)^{2}=5+\left(\frac{1}{2}\right)^{2}
Dividera 1, koefficienten för termen x, med 2 för att få \frac{1}{2}. Addera sedan kvadraten av \frac{1}{2} till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
x^{2}+x+\frac{1}{4}=5+\frac{1}{4}
Kvadrera \frac{1}{2} genom att kvadrera både täljaren och nämnaren i bråktalet.
x^{2}+x+\frac{1}{4}=\frac{21}{4}
Addera 5 till \frac{1}{4}.
\left(x+\frac{1}{2}\right)^{2}=\frac{21}{4}
Faktorisera x^{2}+x+\frac{1}{4}. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(x+\frac{1}{2}\right)^{2}}=\sqrt{\frac{21}{4}}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
x+\frac{1}{2}=\frac{\sqrt{21}}{2} x+\frac{1}{2}=-\frac{\sqrt{21}}{2}
Förenkla.
x=\frac{\sqrt{21}-1}{2} x=\frac{-\sqrt{21}-1}{2}
Subtrahera \frac{1}{2} från båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}