Lös ut x
x=\frac{\sqrt{29}-5}{2}\approx 0,192582404
x=\frac{-\sqrt{29}-5}{2}\approx -5,192582404
Graf
Aktie
Kopieras till Urklipp
3x^{2}+15x-3=0
Alla ekvationer på formen ax^{2}+bx+c=0 kan lösas med hjälp av lösningsformeln: \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}. Lösningsformeln ger två lösningar, en när ± är addition och en när det är subtraktion.
x=\frac{-15±\sqrt{15^{2}-4\times 3\left(-3\right)}}{2\times 3}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med 3, b med 15 och c med -3 i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
x=\frac{-15±\sqrt{225-4\times 3\left(-3\right)}}{2\times 3}
Kvadrera 15.
x=\frac{-15±\sqrt{225-12\left(-3\right)}}{2\times 3}
Multiplicera -4 med 3.
x=\frac{-15±\sqrt{225+36}}{2\times 3}
Multiplicera -12 med -3.
x=\frac{-15±\sqrt{261}}{2\times 3}
Addera 225 till 36.
x=\frac{-15±3\sqrt{29}}{2\times 3}
Dra kvadratroten ur 261.
x=\frac{-15±3\sqrt{29}}{6}
Multiplicera 2 med 3.
x=\frac{3\sqrt{29}-15}{6}
Lös nu ekvationen x=\frac{-15±3\sqrt{29}}{6} när ± är plus. Addera -15 till 3\sqrt{29}.
x=\frac{\sqrt{29}-5}{2}
Dela -15+3\sqrt{29} med 6.
x=\frac{-3\sqrt{29}-15}{6}
Lös nu ekvationen x=\frac{-15±3\sqrt{29}}{6} när ± är minus. Subtrahera 3\sqrt{29} från -15.
x=\frac{-\sqrt{29}-5}{2}
Dela -15-3\sqrt{29} med 6.
x=\frac{\sqrt{29}-5}{2} x=\frac{-\sqrt{29}-5}{2}
Ekvationen har lösts.
3x^{2}+15x-3=0
Andragradsekvationer som den här kan lösas med hjälp av kvadratkomplettering. För kvadratkomplettering måste ekvationen först skrivas om på formen x^{2}+bx=c.
3x^{2}+15x-3-\left(-3\right)=-\left(-3\right)
Addera 3 till båda ekvationsled.
3x^{2}+15x=-\left(-3\right)
Subtraktion av -3 från sig självt ger 0 som resultat.
3x^{2}+15x=3
Subtrahera -3 från 0.
\frac{3x^{2}+15x}{3}=\frac{3}{3}
Dividera båda led med 3.
x^{2}+\frac{15}{3}x=\frac{3}{3}
Division med 3 tar ut multiplikationen med 3.
x^{2}+5x=\frac{3}{3}
Dela 15 med 3.
x^{2}+5x=1
Dela 3 med 3.
x^{2}+5x+\left(\frac{5}{2}\right)^{2}=1+\left(\frac{5}{2}\right)^{2}
Dividera 5, koefficienten för termen x, med 2 för att få \frac{5}{2}. Addera sedan kvadraten av \frac{5}{2} till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
x^{2}+5x+\frac{25}{4}=1+\frac{25}{4}
Kvadrera \frac{5}{2} genom att kvadrera både täljaren och nämnaren i bråktalet.
x^{2}+5x+\frac{25}{4}=\frac{29}{4}
Addera 1 till \frac{25}{4}.
\left(x+\frac{5}{2}\right)^{2}=\frac{29}{4}
Faktorisera x^{2}+5x+\frac{25}{4}. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(x+\frac{5}{2}\right)^{2}}=\sqrt{\frac{29}{4}}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
x+\frac{5}{2}=\frac{\sqrt{29}}{2} x+\frac{5}{2}=-\frac{\sqrt{29}}{2}
Förenkla.
x=\frac{\sqrt{29}-5}{2} x=\frac{-\sqrt{29}-5}{2}
Subtrahera \frac{5}{2} från båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}