Lös ut n
n=-20
n=19
Aktie
Kopieras till Urklipp
3n^{2}+3n+1-1141=0
Subtrahera 1141 från båda led.
3n^{2}+3n-1140=0
Subtrahera 1141 från 1 för att få -1140.
n^{2}+n-380=0
Dividera båda led med 3.
a+b=1 ab=1\left(-380\right)=-380
För att lösa ekvationen kan du faktor den vänstra delen med hjälp av gruppering. Första, vänstra sidan måste skrivas om som n^{2}+an+bn-380. Konfigurera ett system som ska lösas om du vill söka efter a och b.
-1,380 -2,190 -4,95 -5,76 -10,38 -19,20
Eftersom ab är negativt a och b har motsatta tecken. Eftersom a+b är positivt har det positiva talet större absolut värde än det negativa. Lista alla sådana heltalspar som ger produkten -380.
-1+380=379 -2+190=188 -4+95=91 -5+76=71 -10+38=28 -19+20=1
Beräkna summan för varje par.
a=-19 b=20
Lösningen är det par som ger Summa 1.
\left(n^{2}-19n\right)+\left(20n-380\right)
Skriv om n^{2}+n-380 som \left(n^{2}-19n\right)+\left(20n-380\right).
n\left(n-19\right)+20\left(n-19\right)
Utfaktor n i den första och den 20 i den andra gruppen.
\left(n-19\right)\left(n+20\right)
Bryt ut den gemensamma termen n-19 genom att använda distributivitet.
n=19 n=-20
Lös n-19=0 och n+20=0 om du vill hitta ekvations lösningar.
3n^{2}+3n+1=1141
Alla ekvationer på formen ax^{2}+bx+c=0 kan lösas med hjälp av lösningsformeln: \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}. Lösningsformeln ger två lösningar, en när ± är addition och en när det är subtraktion.
3n^{2}+3n+1-1141=1141-1141
Subtrahera 1141 från båda ekvationsled.
3n^{2}+3n+1-1141=0
Subtraktion av 1141 från sig självt ger 0 som resultat.
3n^{2}+3n-1140=0
Subtrahera 1141 från 1.
n=\frac{-3±\sqrt{3^{2}-4\times 3\left(-1140\right)}}{2\times 3}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med 3, b med 3 och c med -1140 i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
n=\frac{-3±\sqrt{9-4\times 3\left(-1140\right)}}{2\times 3}
Kvadrera 3.
n=\frac{-3±\sqrt{9-12\left(-1140\right)}}{2\times 3}
Multiplicera -4 med 3.
n=\frac{-3±\sqrt{9+13680}}{2\times 3}
Multiplicera -12 med -1140.
n=\frac{-3±\sqrt{13689}}{2\times 3}
Addera 9 till 13680.
n=\frac{-3±117}{2\times 3}
Dra kvadratroten ur 13689.
n=\frac{-3±117}{6}
Multiplicera 2 med 3.
n=\frac{114}{6}
Lös nu ekvationen n=\frac{-3±117}{6} när ± är plus. Addera -3 till 117.
n=19
Dela 114 med 6.
n=-\frac{120}{6}
Lös nu ekvationen n=\frac{-3±117}{6} när ± är minus. Subtrahera 117 från -3.
n=-20
Dela -120 med 6.
n=19 n=-20
Ekvationen har lösts.
3n^{2}+3n+1=1141
Andragradsekvationer som den här kan lösas med hjälp av kvadratkomplettering. För kvadratkomplettering måste ekvationen först skrivas om på formen x^{2}+bx=c.
3n^{2}+3n+1-1=1141-1
Subtrahera 1 från båda ekvationsled.
3n^{2}+3n=1141-1
Subtraktion av 1 från sig självt ger 0 som resultat.
3n^{2}+3n=1140
Subtrahera 1 från 1141.
\frac{3n^{2}+3n}{3}=\frac{1140}{3}
Dividera båda led med 3.
n^{2}+\frac{3}{3}n=\frac{1140}{3}
Division med 3 tar ut multiplikationen med 3.
n^{2}+n=\frac{1140}{3}
Dela 3 med 3.
n^{2}+n=380
Dela 1140 med 3.
n^{2}+n+\left(\frac{1}{2}\right)^{2}=380+\left(\frac{1}{2}\right)^{2}
Dividera 1, koefficienten för termen x, med 2 för att få \frac{1}{2}. Addera sedan kvadraten av \frac{1}{2} till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
n^{2}+n+\frac{1}{4}=380+\frac{1}{4}
Kvadrera \frac{1}{2} genom att kvadrera både täljaren och nämnaren i bråktalet.
n^{2}+n+\frac{1}{4}=\frac{1521}{4}
Addera 380 till \frac{1}{4}.
\left(n+\frac{1}{2}\right)^{2}=\frac{1521}{4}
Faktorisera n^{2}+n+\frac{1}{4}. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(n+\frac{1}{2}\right)^{2}}=\sqrt{\frac{1521}{4}}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
n+\frac{1}{2}=\frac{39}{2} n+\frac{1}{2}=-\frac{39}{2}
Förenkla.
n=19 n=-20
Subtrahera \frac{1}{2} från båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}