Lös ut k
k=\frac{\sqrt{57}}{12}+\frac{1}{4}\approx 0,87915287
k=-\frac{\sqrt{57}}{12}+\frac{1}{4}\approx -0,37915287
Aktie
Kopieras till Urklipp
6k^{2}-3k=2
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera 3k med 2k-1.
6k^{2}-3k-2=0
Subtrahera 2 från båda led.
k=\frac{-\left(-3\right)±\sqrt{\left(-3\right)^{2}-4\times 6\left(-2\right)}}{2\times 6}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med 6, b med -3 och c med -2 i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
k=\frac{-\left(-3\right)±\sqrt{9-4\times 6\left(-2\right)}}{2\times 6}
Kvadrera -3.
k=\frac{-\left(-3\right)±\sqrt{9-24\left(-2\right)}}{2\times 6}
Multiplicera -4 med 6.
k=\frac{-\left(-3\right)±\sqrt{9+48}}{2\times 6}
Multiplicera -24 med -2.
k=\frac{-\left(-3\right)±\sqrt{57}}{2\times 6}
Addera 9 till 48.
k=\frac{3±\sqrt{57}}{2\times 6}
Motsatsen till -3 är 3.
k=\frac{3±\sqrt{57}}{12}
Multiplicera 2 med 6.
k=\frac{\sqrt{57}+3}{12}
Lös nu ekvationen k=\frac{3±\sqrt{57}}{12} när ± är plus. Addera 3 till \sqrt{57}.
k=\frac{\sqrt{57}}{12}+\frac{1}{4}
Dela 3+\sqrt{57} med 12.
k=\frac{3-\sqrt{57}}{12}
Lös nu ekvationen k=\frac{3±\sqrt{57}}{12} när ± är minus. Subtrahera \sqrt{57} från 3.
k=-\frac{\sqrt{57}}{12}+\frac{1}{4}
Dela 3-\sqrt{57} med 12.
k=\frac{\sqrt{57}}{12}+\frac{1}{4} k=-\frac{\sqrt{57}}{12}+\frac{1}{4}
Ekvationen har lösts.
6k^{2}-3k=2
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera 3k med 2k-1.
\frac{6k^{2}-3k}{6}=\frac{2}{6}
Dividera båda led med 6.
k^{2}+\left(-\frac{3}{6}\right)k=\frac{2}{6}
Division med 6 tar ut multiplikationen med 6.
k^{2}-\frac{1}{2}k=\frac{2}{6}
Minska bråktalet \frac{-3}{6} till de lägsta termerna genom att extrahera och eliminera 3.
k^{2}-\frac{1}{2}k=\frac{1}{3}
Minska bråktalet \frac{2}{6} till de lägsta termerna genom att extrahera och eliminera 2.
k^{2}-\frac{1}{2}k+\left(-\frac{1}{4}\right)^{2}=\frac{1}{3}+\left(-\frac{1}{4}\right)^{2}
Dividera -\frac{1}{2}, koefficienten för termen x, med 2 för att få -\frac{1}{4}. Addera sedan kvadraten av -\frac{1}{4} till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
k^{2}-\frac{1}{2}k+\frac{1}{16}=\frac{1}{3}+\frac{1}{16}
Kvadrera -\frac{1}{4} genom att kvadrera både täljaren och nämnaren i bråktalet.
k^{2}-\frac{1}{2}k+\frac{1}{16}=\frac{19}{48}
Addera \frac{1}{3} till \frac{1}{16} genom att hitta en gemensam nämnare och sedan addera täljarna. Förkorta sedan bråktalet till lägsta term om det går.
\left(k-\frac{1}{4}\right)^{2}=\frac{19}{48}
Faktorisera k^{2}-\frac{1}{2}k+\frac{1}{16}. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(k-\frac{1}{4}\right)^{2}}=\sqrt{\frac{19}{48}}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
k-\frac{1}{4}=\frac{\sqrt{57}}{12} k-\frac{1}{4}=-\frac{\sqrt{57}}{12}
Förenkla.
k=\frac{\sqrt{57}}{12}+\frac{1}{4} k=-\frac{\sqrt{57}}{12}+\frac{1}{4}
Addera \frac{1}{4} till båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}