Lös ut x
x=\frac{\sqrt{33}}{6}+\frac{5}{2}\approx 3,457427108
x=-\frac{\sqrt{33}}{6}+\frac{5}{2}\approx 1,542572892
Graf
Aktie
Kopieras till Urklipp
3x^{2}-15x+16=0
Alla ekvationer på formen ax^{2}+bx+c=0 kan lösas med hjälp av lösningsformeln: \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}. Lösningsformeln ger två lösningar, en när ± är addition och en när det är subtraktion.
x=\frac{-\left(-15\right)±\sqrt{\left(-15\right)^{2}-4\times 3\times 16}}{2\times 3}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med 3, b med -15 och c med 16 i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
x=\frac{-\left(-15\right)±\sqrt{225-4\times 3\times 16}}{2\times 3}
Kvadrera -15.
x=\frac{-\left(-15\right)±\sqrt{225-12\times 16}}{2\times 3}
Multiplicera -4 med 3.
x=\frac{-\left(-15\right)±\sqrt{225-192}}{2\times 3}
Multiplicera -12 med 16.
x=\frac{-\left(-15\right)±\sqrt{33}}{2\times 3}
Addera 225 till -192.
x=\frac{15±\sqrt{33}}{2\times 3}
Motsatsen till -15 är 15.
x=\frac{15±\sqrt{33}}{6}
Multiplicera 2 med 3.
x=\frac{\sqrt{33}+15}{6}
Lös nu ekvationen x=\frac{15±\sqrt{33}}{6} när ± är plus. Addera 15 till \sqrt{33}.
x=\frac{\sqrt{33}}{6}+\frac{5}{2}
Dela 15+\sqrt{33} med 6.
x=\frac{15-\sqrt{33}}{6}
Lös nu ekvationen x=\frac{15±\sqrt{33}}{6} när ± är minus. Subtrahera \sqrt{33} från 15.
x=-\frac{\sqrt{33}}{6}+\frac{5}{2}
Dela 15-\sqrt{33} med 6.
x=\frac{\sqrt{33}}{6}+\frac{5}{2} x=-\frac{\sqrt{33}}{6}+\frac{5}{2}
Ekvationen har lösts.
3x^{2}-15x+16=0
Andragradsekvationer som den här kan lösas med hjälp av kvadratkomplettering. För kvadratkomplettering måste ekvationen först skrivas om på formen x^{2}+bx=c.
3x^{2}-15x+16-16=-16
Subtrahera 16 från båda ekvationsled.
3x^{2}-15x=-16
Subtraktion av 16 från sig självt ger 0 som resultat.
\frac{3x^{2}-15x}{3}=-\frac{16}{3}
Dividera båda led med 3.
x^{2}+\left(-\frac{15}{3}\right)x=-\frac{16}{3}
Division med 3 tar ut multiplikationen med 3.
x^{2}-5x=-\frac{16}{3}
Dela -15 med 3.
x^{2}-5x+\left(-\frac{5}{2}\right)^{2}=-\frac{16}{3}+\left(-\frac{5}{2}\right)^{2}
Dividera -5, koefficienten för termen x, med 2 för att få -\frac{5}{2}. Addera sedan kvadraten av -\frac{5}{2} till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
x^{2}-5x+\frac{25}{4}=-\frac{16}{3}+\frac{25}{4}
Kvadrera -\frac{5}{2} genom att kvadrera både täljaren och nämnaren i bråktalet.
x^{2}-5x+\frac{25}{4}=\frac{11}{12}
Addera -\frac{16}{3} till \frac{25}{4} genom att hitta en gemensam nämnare och sedan addera täljarna. Förkorta sedan bråktalet till lägsta term om det går.
\left(x-\frac{5}{2}\right)^{2}=\frac{11}{12}
Faktorisera x^{2}-5x+\frac{25}{4}. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(x-\frac{5}{2}\right)^{2}}=\sqrt{\frac{11}{12}}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
x-\frac{5}{2}=\frac{\sqrt{33}}{6} x-\frac{5}{2}=-\frac{\sqrt{33}}{6}
Förenkla.
x=\frac{\sqrt{33}}{6}+\frac{5}{2} x=-\frac{\sqrt{33}}{6}+\frac{5}{2}
Addera \frac{5}{2} till båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}