Lös ut x
x=\frac{\sqrt{217}}{14}-\frac{1}{2}\approx 0,552208562
x=-\frac{\sqrt{217}}{14}-\frac{1}{2}\approx -1,552208562
Graf
Aktie
Kopieras till Urklipp
6=7\left(x+1\right)x
Multiplicera båda sidorna av ekvationen med 14, den minsta gemensamma multipeln för 7,2.
6=\left(7x+7\right)x
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera 7 med x+1.
6=7x^{2}+7x
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera 7x+7 med x.
7x^{2}+7x=6
Byt plats på leden så att alla variabeltermer är till vänster.
7x^{2}+7x-6=0
Subtrahera 6 från båda led.
x=\frac{-7±\sqrt{7^{2}-4\times 7\left(-6\right)}}{2\times 7}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med 7, b med 7 och c med -6 i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
x=\frac{-7±\sqrt{49-4\times 7\left(-6\right)}}{2\times 7}
Kvadrera 7.
x=\frac{-7±\sqrt{49-28\left(-6\right)}}{2\times 7}
Multiplicera -4 med 7.
x=\frac{-7±\sqrt{49+168}}{2\times 7}
Multiplicera -28 med -6.
x=\frac{-7±\sqrt{217}}{2\times 7}
Addera 49 till 168.
x=\frac{-7±\sqrt{217}}{14}
Multiplicera 2 med 7.
x=\frac{\sqrt{217}-7}{14}
Lös nu ekvationen x=\frac{-7±\sqrt{217}}{14} när ± är plus. Addera -7 till \sqrt{217}.
x=\frac{\sqrt{217}}{14}-\frac{1}{2}
Dela -7+\sqrt{217} med 14.
x=\frac{-\sqrt{217}-7}{14}
Lös nu ekvationen x=\frac{-7±\sqrt{217}}{14} när ± är minus. Subtrahera \sqrt{217} från -7.
x=-\frac{\sqrt{217}}{14}-\frac{1}{2}
Dela -7-\sqrt{217} med 14.
x=\frac{\sqrt{217}}{14}-\frac{1}{2} x=-\frac{\sqrt{217}}{14}-\frac{1}{2}
Ekvationen har lösts.
6=7\left(x+1\right)x
Multiplicera båda sidorna av ekvationen med 14, den minsta gemensamma multipeln för 7,2.
6=\left(7x+7\right)x
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera 7 med x+1.
6=7x^{2}+7x
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera 7x+7 med x.
7x^{2}+7x=6
Byt plats på leden så att alla variabeltermer är till vänster.
\frac{7x^{2}+7x}{7}=\frac{6}{7}
Dividera båda led med 7.
x^{2}+\frac{7}{7}x=\frac{6}{7}
Division med 7 tar ut multiplikationen med 7.
x^{2}+x=\frac{6}{7}
Dela 7 med 7.
x^{2}+x+\left(\frac{1}{2}\right)^{2}=\frac{6}{7}+\left(\frac{1}{2}\right)^{2}
Dividera 1, koefficienten för termen x, med 2 för att få \frac{1}{2}. Addera sedan kvadraten av \frac{1}{2} till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
x^{2}+x+\frac{1}{4}=\frac{6}{7}+\frac{1}{4}
Kvadrera \frac{1}{2} genom att kvadrera både täljaren och nämnaren i bråktalet.
x^{2}+x+\frac{1}{4}=\frac{31}{28}
Addera \frac{6}{7} till \frac{1}{4} genom att hitta en gemensam nämnare och sedan addera täljarna. Förkorta sedan bråktalet till lägsta term om det går.
\left(x+\frac{1}{2}\right)^{2}=\frac{31}{28}
Faktorisera x^{2}+x+\frac{1}{4}. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(x+\frac{1}{2}\right)^{2}}=\sqrt{\frac{31}{28}}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
x+\frac{1}{2}=\frac{\sqrt{217}}{14} x+\frac{1}{2}=-\frac{\sqrt{217}}{14}
Förenkla.
x=\frac{\sqrt{217}}{14}-\frac{1}{2} x=-\frac{\sqrt{217}}{14}-\frac{1}{2}
Subtrahera \frac{1}{2} från båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}