Lös ut x
x=\sqrt{3}+\frac{3}{2}\approx 3,232050808
x=\frac{3}{2}-\sqrt{3}\approx -0,232050808
Graf
Aktie
Kopieras till Urklipp
-4x^{2}+12x+3=0
Alla ekvationer på formen ax^{2}+bx+c=0 kan lösas med hjälp av lösningsformeln: \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}. Lösningsformeln ger två lösningar, en när ± är addition och en när det är subtraktion.
x=\frac{-12±\sqrt{12^{2}-4\left(-4\right)\times 3}}{2\left(-4\right)}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med -4, b med 12 och c med 3 i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
x=\frac{-12±\sqrt{144-4\left(-4\right)\times 3}}{2\left(-4\right)}
Kvadrera 12.
x=\frac{-12±\sqrt{144+16\times 3}}{2\left(-4\right)}
Multiplicera -4 med -4.
x=\frac{-12±\sqrt{144+48}}{2\left(-4\right)}
Multiplicera 16 med 3.
x=\frac{-12±\sqrt{192}}{2\left(-4\right)}
Addera 144 till 48.
x=\frac{-12±8\sqrt{3}}{2\left(-4\right)}
Dra kvadratroten ur 192.
x=\frac{-12±8\sqrt{3}}{-8}
Multiplicera 2 med -4.
x=\frac{8\sqrt{3}-12}{-8}
Lös nu ekvationen x=\frac{-12±8\sqrt{3}}{-8} när ± är plus. Addera -12 till 8\sqrt{3}.
x=\frac{3}{2}-\sqrt{3}
Dela -12+8\sqrt{3} med -8.
x=\frac{-8\sqrt{3}-12}{-8}
Lös nu ekvationen x=\frac{-12±8\sqrt{3}}{-8} när ± är minus. Subtrahera 8\sqrt{3} från -12.
x=\sqrt{3}+\frac{3}{2}
Dela -12-8\sqrt{3} med -8.
x=\frac{3}{2}-\sqrt{3} x=\sqrt{3}+\frac{3}{2}
Ekvationen har lösts.
-4x^{2}+12x+3=0
Andragradsekvationer som den här kan lösas med hjälp av kvadratkomplettering. För kvadratkomplettering måste ekvationen först skrivas om på formen x^{2}+bx=c.
-4x^{2}+12x+3-3=-3
Subtrahera 3 från båda ekvationsled.
-4x^{2}+12x=-3
Subtraktion av 3 från sig självt ger 0 som resultat.
\frac{-4x^{2}+12x}{-4}=-\frac{3}{-4}
Dividera båda led med -4.
x^{2}+\frac{12}{-4}x=-\frac{3}{-4}
Division med -4 tar ut multiplikationen med -4.
x^{2}-3x=-\frac{3}{-4}
Dela 12 med -4.
x^{2}-3x=\frac{3}{4}
Dela -3 med -4.
x^{2}-3x+\left(-\frac{3}{2}\right)^{2}=\frac{3}{4}+\left(-\frac{3}{2}\right)^{2}
Dividera -3, koefficienten för termen x, med 2 för att få -\frac{3}{2}. Addera sedan kvadraten av -\frac{3}{2} till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
x^{2}-3x+\frac{9}{4}=\frac{3+9}{4}
Kvadrera -\frac{3}{2} genom att kvadrera både täljaren och nämnaren i bråktalet.
x^{2}-3x+\frac{9}{4}=3
Addera \frac{3}{4} till \frac{9}{4} genom att hitta en gemensam nämnare och sedan addera täljarna. Förkorta sedan bråktalet till lägsta term om det går.
\left(x-\frac{3}{2}\right)^{2}=3
Faktorisera x^{2}-3x+\frac{9}{4}. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(x-\frac{3}{2}\right)^{2}}=\sqrt{3}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
x-\frac{3}{2}=\sqrt{3} x-\frac{3}{2}=-\sqrt{3}
Förenkla.
x=\sqrt{3}+\frac{3}{2} x=\frac{3}{2}-\sqrt{3}
Addera \frac{3}{2} till båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}