Lös ut y
y=\frac{\sqrt{3}-1}{2}\approx 0,366025404
y=\frac{-\sqrt{3}-1}{2}\approx -1,366025404
Graf
Aktie
Kopieras till Urklipp
2y^{2}+2y-1=0
Alla ekvationer på formen ax^{2}+bx+c=0 kan lösas med hjälp av lösningsformeln: \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}. Lösningsformeln ger två lösningar, en när ± är addition och en när det är subtraktion.
y=\frac{-2±\sqrt{2^{2}-4\times 2\left(-1\right)}}{2\times 2}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med 2, b med 2 och c med -1 i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
y=\frac{-2±\sqrt{4-4\times 2\left(-1\right)}}{2\times 2}
Kvadrera 2.
y=\frac{-2±\sqrt{4-8\left(-1\right)}}{2\times 2}
Multiplicera -4 med 2.
y=\frac{-2±\sqrt{4+8}}{2\times 2}
Multiplicera -8 med -1.
y=\frac{-2±\sqrt{12}}{2\times 2}
Addera 4 till 8.
y=\frac{-2±2\sqrt{3}}{2\times 2}
Dra kvadratroten ur 12.
y=\frac{-2±2\sqrt{3}}{4}
Multiplicera 2 med 2.
y=\frac{2\sqrt{3}-2}{4}
Lös nu ekvationen y=\frac{-2±2\sqrt{3}}{4} när ± är plus. Addera -2 till 2\sqrt{3}.
y=\frac{\sqrt{3}-1}{2}
Dela -2+2\sqrt{3} med 4.
y=\frac{-2\sqrt{3}-2}{4}
Lös nu ekvationen y=\frac{-2±2\sqrt{3}}{4} när ± är minus. Subtrahera 2\sqrt{3} från -2.
y=\frac{-\sqrt{3}-1}{2}
Dela -2-2\sqrt{3} med 4.
y=\frac{\sqrt{3}-1}{2} y=\frac{-\sqrt{3}-1}{2}
Ekvationen har lösts.
2y^{2}+2y-1=0
Andragradsekvationer som den här kan lösas med hjälp av kvadratkomplettering. För kvadratkomplettering måste ekvationen först skrivas om på formen x^{2}+bx=c.
2y^{2}+2y-1-\left(-1\right)=-\left(-1\right)
Addera 1 till båda ekvationsled.
2y^{2}+2y=-\left(-1\right)
Subtraktion av -1 från sig självt ger 0 som resultat.
2y^{2}+2y=1
Subtrahera -1 från 0.
\frac{2y^{2}+2y}{2}=\frac{1}{2}
Dividera båda led med 2.
y^{2}+\frac{2}{2}y=\frac{1}{2}
Division med 2 tar ut multiplikationen med 2.
y^{2}+y=\frac{1}{2}
Dela 2 med 2.
y^{2}+y+\left(\frac{1}{2}\right)^{2}=\frac{1}{2}+\left(\frac{1}{2}\right)^{2}
Dividera 1, koefficienten för termen x, med 2 för att få \frac{1}{2}. Addera sedan kvadraten av \frac{1}{2} till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
y^{2}+y+\frac{1}{4}=\frac{1}{2}+\frac{1}{4}
Kvadrera \frac{1}{2} genom att kvadrera både täljaren och nämnaren i bråktalet.
y^{2}+y+\frac{1}{4}=\frac{3}{4}
Addera \frac{1}{2} till \frac{1}{4} genom att hitta en gemensam nämnare och sedan addera täljarna. Förkorta sedan bråktalet till lägsta term om det går.
\left(y+\frac{1}{2}\right)^{2}=\frac{3}{4}
Faktorisera y^{2}+y+\frac{1}{4}. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(y+\frac{1}{2}\right)^{2}}=\sqrt{\frac{3}{4}}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
y+\frac{1}{2}=\frac{\sqrt{3}}{2} y+\frac{1}{2}=-\frac{\sqrt{3}}{2}
Förenkla.
y=\frac{\sqrt{3}-1}{2} y=\frac{-\sqrt{3}-1}{2}
Subtrahera \frac{1}{2} från båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}