Lös ut p
p = \frac{3 \sqrt{17} + 3}{4} \approx 3,842329219
p=\frac{3-3\sqrt{17}}{4}\approx -2,342329219
Aktie
Kopieras till Urklipp
2p^{2}-3p-18=0
Alla ekvationer på formen ax^{2}+bx+c=0 kan lösas med hjälp av lösningsformeln: \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}. Lösningsformeln ger två lösningar, en när ± är addition och en när det är subtraktion.
p=\frac{-\left(-3\right)±\sqrt{\left(-3\right)^{2}-4\times 2\left(-18\right)}}{2\times 2}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med 2, b med -3 och c med -18 i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
p=\frac{-\left(-3\right)±\sqrt{9-4\times 2\left(-18\right)}}{2\times 2}
Kvadrera -3.
p=\frac{-\left(-3\right)±\sqrt{9-8\left(-18\right)}}{2\times 2}
Multiplicera -4 med 2.
p=\frac{-\left(-3\right)±\sqrt{9+144}}{2\times 2}
Multiplicera -8 med -18.
p=\frac{-\left(-3\right)±\sqrt{153}}{2\times 2}
Addera 9 till 144.
p=\frac{-\left(-3\right)±3\sqrt{17}}{2\times 2}
Dra kvadratroten ur 153.
p=\frac{3±3\sqrt{17}}{2\times 2}
Motsatsen till -3 är 3.
p=\frac{3±3\sqrt{17}}{4}
Multiplicera 2 med 2.
p=\frac{3\sqrt{17}+3}{4}
Lös nu ekvationen p=\frac{3±3\sqrt{17}}{4} när ± är plus. Addera 3 till 3\sqrt{17}.
p=\frac{3-3\sqrt{17}}{4}
Lös nu ekvationen p=\frac{3±3\sqrt{17}}{4} när ± är minus. Subtrahera 3\sqrt{17} från 3.
p=\frac{3\sqrt{17}+3}{4} p=\frac{3-3\sqrt{17}}{4}
Ekvationen har lösts.
2p^{2}-3p-18=0
Andragradsekvationer som den här kan lösas med hjälp av kvadratkomplettering. För kvadratkomplettering måste ekvationen först skrivas om på formen x^{2}+bx=c.
2p^{2}-3p-18-\left(-18\right)=-\left(-18\right)
Addera 18 till båda ekvationsled.
2p^{2}-3p=-\left(-18\right)
Subtraktion av -18 från sig självt ger 0 som resultat.
2p^{2}-3p=18
Subtrahera -18 från 0.
\frac{2p^{2}-3p}{2}=\frac{18}{2}
Dividera båda led med 2.
p^{2}-\frac{3}{2}p=\frac{18}{2}
Division med 2 tar ut multiplikationen med 2.
p^{2}-\frac{3}{2}p=9
Dela 18 med 2.
p^{2}-\frac{3}{2}p+\left(-\frac{3}{4}\right)^{2}=9+\left(-\frac{3}{4}\right)^{2}
Dividera -\frac{3}{2}, koefficienten för termen x, med 2 för att få -\frac{3}{4}. Addera sedan kvadraten av -\frac{3}{4} till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
p^{2}-\frac{3}{2}p+\frac{9}{16}=9+\frac{9}{16}
Kvadrera -\frac{3}{4} genom att kvadrera både täljaren och nämnaren i bråktalet.
p^{2}-\frac{3}{2}p+\frac{9}{16}=\frac{153}{16}
Addera 9 till \frac{9}{16}.
\left(p-\frac{3}{4}\right)^{2}=\frac{153}{16}
Faktorisera p^{2}-\frac{3}{2}p+\frac{9}{16}. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(p-\frac{3}{4}\right)^{2}}=\sqrt{\frac{153}{16}}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
p-\frac{3}{4}=\frac{3\sqrt{17}}{4} p-\frac{3}{4}=-\frac{3\sqrt{17}}{4}
Förenkla.
p=\frac{3\sqrt{17}+3}{4} p=\frac{3-3\sqrt{17}}{4}
Addera \frac{3}{4} till båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}