Lös ut x
x = \frac{\sqrt{1561} - 11}{12} \approx 2,375791044
x=\frac{-\sqrt{1561}-11}{12}\approx -4,209124378
Graf
Aktie
Kopieras till Urklipp
18x^{2}+33x=180
Alla ekvationer på formen ax^{2}+bx+c=0 kan lösas med hjälp av lösningsformeln: \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}. Lösningsformeln ger två lösningar, en när ± är addition och en när det är subtraktion.
18x^{2}+33x-180=180-180
Subtrahera 180 från båda ekvationsled.
18x^{2}+33x-180=0
Subtraktion av 180 från sig självt ger 0 som resultat.
x=\frac{-33±\sqrt{33^{2}-4\times 18\left(-180\right)}}{2\times 18}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med 18, b med 33 och c med -180 i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
x=\frac{-33±\sqrt{1089-4\times 18\left(-180\right)}}{2\times 18}
Kvadrera 33.
x=\frac{-33±\sqrt{1089-72\left(-180\right)}}{2\times 18}
Multiplicera -4 med 18.
x=\frac{-33±\sqrt{1089+12960}}{2\times 18}
Multiplicera -72 med -180.
x=\frac{-33±\sqrt{14049}}{2\times 18}
Addera 1089 till 12960.
x=\frac{-33±3\sqrt{1561}}{2\times 18}
Dra kvadratroten ur 14049.
x=\frac{-33±3\sqrt{1561}}{36}
Multiplicera 2 med 18.
x=\frac{3\sqrt{1561}-33}{36}
Lös nu ekvationen x=\frac{-33±3\sqrt{1561}}{36} när ± är plus. Addera -33 till 3\sqrt{1561}.
x=\frac{\sqrt{1561}-11}{12}
Dela -33+3\sqrt{1561} med 36.
x=\frac{-3\sqrt{1561}-33}{36}
Lös nu ekvationen x=\frac{-33±3\sqrt{1561}}{36} när ± är minus. Subtrahera 3\sqrt{1561} från -33.
x=\frac{-\sqrt{1561}-11}{12}
Dela -33-3\sqrt{1561} med 36.
x=\frac{\sqrt{1561}-11}{12} x=\frac{-\sqrt{1561}-11}{12}
Ekvationen har lösts.
18x^{2}+33x=180
Andragradsekvationer som den här kan lösas med hjälp av kvadratkomplettering. För kvadratkomplettering måste ekvationen först skrivas om på formen x^{2}+bx=c.
\frac{18x^{2}+33x}{18}=\frac{180}{18}
Dividera båda led med 18.
x^{2}+\frac{33}{18}x=\frac{180}{18}
Division med 18 tar ut multiplikationen med 18.
x^{2}+\frac{11}{6}x=\frac{180}{18}
Minska bråktalet \frac{33}{18} till de lägsta termerna genom att extrahera och eliminera 3.
x^{2}+\frac{11}{6}x=10
Dela 180 med 18.
x^{2}+\frac{11}{6}x+\left(\frac{11}{12}\right)^{2}=10+\left(\frac{11}{12}\right)^{2}
Dividera \frac{11}{6}, koefficienten för termen x, med 2 för att få \frac{11}{12}. Addera sedan kvadraten av \frac{11}{12} till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
x^{2}+\frac{11}{6}x+\frac{121}{144}=10+\frac{121}{144}
Kvadrera \frac{11}{12} genom att kvadrera både täljaren och nämnaren i bråktalet.
x^{2}+\frac{11}{6}x+\frac{121}{144}=\frac{1561}{144}
Addera 10 till \frac{121}{144}.
\left(x+\frac{11}{12}\right)^{2}=\frac{1561}{144}
Faktorisera x^{2}+\frac{11}{6}x+\frac{121}{144}. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(x+\frac{11}{12}\right)^{2}}=\sqrt{\frac{1561}{144}}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
x+\frac{11}{12}=\frac{\sqrt{1561}}{12} x+\frac{11}{12}=-\frac{\sqrt{1561}}{12}
Förenkla.
x=\frac{\sqrt{1561}-11}{12} x=\frac{-\sqrt{1561}-11}{12}
Subtrahera \frac{11}{12} från båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}