Lös ut x
x = \frac{2 \sqrt{66} + 3}{17} \approx 1,132239812
x=\frac{3-2\sqrt{66}}{17}\approx -0,779298636
Graf
Aktie
Kopieras till Urklipp
17x^{2}-6x-15=0
Alla ekvationer på formen ax^{2}+bx+c=0 kan lösas med hjälp av lösningsformeln: \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}. Lösningsformeln ger två lösningar, en när ± är addition och en när det är subtraktion.
x=\frac{-\left(-6\right)±\sqrt{\left(-6\right)^{2}-4\times 17\left(-15\right)}}{2\times 17}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med 17, b med -6 och c med -15 i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
x=\frac{-\left(-6\right)±\sqrt{36-4\times 17\left(-15\right)}}{2\times 17}
Kvadrera -6.
x=\frac{-\left(-6\right)±\sqrt{36-68\left(-15\right)}}{2\times 17}
Multiplicera -4 med 17.
x=\frac{-\left(-6\right)±\sqrt{36+1020}}{2\times 17}
Multiplicera -68 med -15.
x=\frac{-\left(-6\right)±\sqrt{1056}}{2\times 17}
Addera 36 till 1020.
x=\frac{-\left(-6\right)±4\sqrt{66}}{2\times 17}
Dra kvadratroten ur 1056.
x=\frac{6±4\sqrt{66}}{2\times 17}
Motsatsen till -6 är 6.
x=\frac{6±4\sqrt{66}}{34}
Multiplicera 2 med 17.
x=\frac{4\sqrt{66}+6}{34}
Lös nu ekvationen x=\frac{6±4\sqrt{66}}{34} när ± är plus. Addera 6 till 4\sqrt{66}.
x=\frac{2\sqrt{66}+3}{17}
Dela 6+4\sqrt{66} med 34.
x=\frac{6-4\sqrt{66}}{34}
Lös nu ekvationen x=\frac{6±4\sqrt{66}}{34} när ± är minus. Subtrahera 4\sqrt{66} från 6.
x=\frac{3-2\sqrt{66}}{17}
Dela 6-4\sqrt{66} med 34.
x=\frac{2\sqrt{66}+3}{17} x=\frac{3-2\sqrt{66}}{17}
Ekvationen har lösts.
17x^{2}-6x-15=0
Andragradsekvationer som den här kan lösas med hjälp av kvadratkomplettering. För kvadratkomplettering måste ekvationen först skrivas om på formen x^{2}+bx=c.
17x^{2}-6x-15-\left(-15\right)=-\left(-15\right)
Addera 15 till båda ekvationsled.
17x^{2}-6x=-\left(-15\right)
Subtraktion av -15 från sig självt ger 0 som resultat.
17x^{2}-6x=15
Subtrahera -15 från 0.
\frac{17x^{2}-6x}{17}=\frac{15}{17}
Dividera båda led med 17.
x^{2}-\frac{6}{17}x=\frac{15}{17}
Division med 17 tar ut multiplikationen med 17.
x^{2}-\frac{6}{17}x+\left(-\frac{3}{17}\right)^{2}=\frac{15}{17}+\left(-\frac{3}{17}\right)^{2}
Dividera -\frac{6}{17}, koefficienten för termen x, med 2 för att få -\frac{3}{17}. Addera sedan kvadraten av -\frac{3}{17} till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
x^{2}-\frac{6}{17}x+\frac{9}{289}=\frac{15}{17}+\frac{9}{289}
Kvadrera -\frac{3}{17} genom att kvadrera både täljaren och nämnaren i bråktalet.
x^{2}-\frac{6}{17}x+\frac{9}{289}=\frac{264}{289}
Addera \frac{15}{17} till \frac{9}{289} genom att hitta en gemensam nämnare och sedan addera täljarna. Förkorta sedan bråktalet till lägsta term om det går.
\left(x-\frac{3}{17}\right)^{2}=\frac{264}{289}
Faktorisera x^{2}-\frac{6}{17}x+\frac{9}{289}. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(x-\frac{3}{17}\right)^{2}}=\sqrt{\frac{264}{289}}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
x-\frac{3}{17}=\frac{2\sqrt{66}}{17} x-\frac{3}{17}=-\frac{2\sqrt{66}}{17}
Förenkla.
x=\frac{2\sqrt{66}+3}{17} x=\frac{3-2\sqrt{66}}{17}
Addera \frac{3}{17} till båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}