Lös ut x
x = -\frac{5}{3} = -1\frac{2}{3} \approx -1,666666667
x=1
Graf
Aktie
Kopieras till Urklipp
a+b=-2 ab=-3\times 5=-15
För att lösa ekvationen kan du faktor den vänstra delen med hjälp av gruppering. Första, vänstra sidan måste skrivas om som -3x^{2}+ax+bx+5. Konfigurera ett system som ska lösas om du vill söka efter a och b.
1,-15 3,-5
Eftersom ab är negativt a och b har motsatta tecken. Eftersom a+b är negativt har det negativa talet större absolut värde än det positiva. Lista alla sådana heltalspar som ger produkten -15.
1-15=-14 3-5=-2
Beräkna summan för varje par.
a=3 b=-5
Lösningen är det par som ger Summa -2.
\left(-3x^{2}+3x\right)+\left(-5x+5\right)
Skriv om -3x^{2}-2x+5 som \left(-3x^{2}+3x\right)+\left(-5x+5\right).
3x\left(-x+1\right)+5\left(-x+1\right)
Utfaktor 3x i den första och den 5 i den andra gruppen.
\left(-x+1\right)\left(3x+5\right)
Bryt ut den gemensamma termen -x+1 genom att använda distributivitet.
x=1 x=-\frac{5}{3}
Lös -x+1=0 och 3x+5=0 om du vill hitta ekvations lösningar.
-3x^{2}-2x+5=0
Alla ekvationer på formen ax^{2}+bx+c=0 kan lösas med hjälp av lösningsformeln: \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}. Lösningsformeln ger två lösningar, en när ± är addition och en när det är subtraktion.
x=\frac{-\left(-2\right)±\sqrt{\left(-2\right)^{2}-4\left(-3\right)\times 5}}{2\left(-3\right)}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med -3, b med -2 och c med 5 i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
x=\frac{-\left(-2\right)±\sqrt{4-4\left(-3\right)\times 5}}{2\left(-3\right)}
Kvadrera -2.
x=\frac{-\left(-2\right)±\sqrt{4+12\times 5}}{2\left(-3\right)}
Multiplicera -4 med -3.
x=\frac{-\left(-2\right)±\sqrt{4+60}}{2\left(-3\right)}
Multiplicera 12 med 5.
x=\frac{-\left(-2\right)±\sqrt{64}}{2\left(-3\right)}
Addera 4 till 60.
x=\frac{-\left(-2\right)±8}{2\left(-3\right)}
Dra kvadratroten ur 64.
x=\frac{2±8}{2\left(-3\right)}
Motsatsen till -2 är 2.
x=\frac{2±8}{-6}
Multiplicera 2 med -3.
x=\frac{10}{-6}
Lös nu ekvationen x=\frac{2±8}{-6} när ± är plus. Addera 2 till 8.
x=-\frac{5}{3}
Minska bråktalet \frac{10}{-6} till de lägsta termerna genom att extrahera och eliminera 2.
x=-\frac{6}{-6}
Lös nu ekvationen x=\frac{2±8}{-6} när ± är minus. Subtrahera 8 från 2.
x=1
Dela -6 med -6.
x=-\frac{5}{3} x=1
Ekvationen har lösts.
-3x^{2}-2x+5=0
Andragradsekvationer som den här kan lösas med hjälp av kvadratkomplettering. För kvadratkomplettering måste ekvationen först skrivas om på formen x^{2}+bx=c.
-3x^{2}-2x+5-5=-5
Subtrahera 5 från båda ekvationsled.
-3x^{2}-2x=-5
Subtraktion av 5 från sig självt ger 0 som resultat.
\frac{-3x^{2}-2x}{-3}=-\frac{5}{-3}
Dividera båda led med -3.
x^{2}+\left(-\frac{2}{-3}\right)x=-\frac{5}{-3}
Division med -3 tar ut multiplikationen med -3.
x^{2}+\frac{2}{3}x=-\frac{5}{-3}
Dela -2 med -3.
x^{2}+\frac{2}{3}x=\frac{5}{3}
Dela -5 med -3.
x^{2}+\frac{2}{3}x+\left(\frac{1}{3}\right)^{2}=\frac{5}{3}+\left(\frac{1}{3}\right)^{2}
Dividera \frac{2}{3}, koefficienten för termen x, med 2 för att få \frac{1}{3}. Addera sedan kvadraten av \frac{1}{3} till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
x^{2}+\frac{2}{3}x+\frac{1}{9}=\frac{5}{3}+\frac{1}{9}
Kvadrera \frac{1}{3} genom att kvadrera både täljaren och nämnaren i bråktalet.
x^{2}+\frac{2}{3}x+\frac{1}{9}=\frac{16}{9}
Addera \frac{5}{3} till \frac{1}{9} genom att hitta en gemensam nämnare och sedan addera täljarna. Förkorta sedan bråktalet till lägsta term om det går.
\left(x+\frac{1}{3}\right)^{2}=\frac{16}{9}
Faktorisera x^{2}+\frac{2}{3}x+\frac{1}{9}. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(x+\frac{1}{3}\right)^{2}}=\sqrt{\frac{16}{9}}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
x+\frac{1}{3}=\frac{4}{3} x+\frac{1}{3}=-\frac{4}{3}
Förenkla.
x=1 x=-\frac{5}{3}
Subtrahera \frac{1}{3} från båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}