Lös ut x
x=\sqrt{7}+2\approx 4,645751311
x=2-\sqrt{7}\approx -0,645751311
Graf
Aktie
Kopieras till Urklipp
x^{2}-x-2+5=2x\left(x-3\right)+x
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera x+1 med x-2 och slå ihop lika termer.
x^{2}-x+3=2x\left(x-3\right)+x
Addera -2 och 5 för att få 3.
x^{2}-x+3=2x^{2}-6x+x
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera 2x med x-3.
x^{2}-x+3=2x^{2}-5x
Slå ihop -6x och x för att få -5x.
x^{2}-x+3-2x^{2}=-5x
Subtrahera 2x^{2} från båda led.
-x^{2}-x+3=-5x
Slå ihop x^{2} och -2x^{2} för att få -x^{2}.
-x^{2}-x+3+5x=0
Lägg till 5x på båda sidorna.
-x^{2}+4x+3=0
Slå ihop -x och 5x för att få 4x.
x=\frac{-4±\sqrt{4^{2}-4\left(-1\right)\times 3}}{2\left(-1\right)}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med -1, b med 4 och c med 3 i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
x=\frac{-4±\sqrt{16-4\left(-1\right)\times 3}}{2\left(-1\right)}
Kvadrera 4.
x=\frac{-4±\sqrt{16+4\times 3}}{2\left(-1\right)}
Multiplicera -4 med -1.
x=\frac{-4±\sqrt{16+12}}{2\left(-1\right)}
Multiplicera 4 med 3.
x=\frac{-4±\sqrt{28}}{2\left(-1\right)}
Addera 16 till 12.
x=\frac{-4±2\sqrt{7}}{2\left(-1\right)}
Dra kvadratroten ur 28.
x=\frac{-4±2\sqrt{7}}{-2}
Multiplicera 2 med -1.
x=\frac{2\sqrt{7}-4}{-2}
Lös nu ekvationen x=\frac{-4±2\sqrt{7}}{-2} när ± är plus. Addera -4 till 2\sqrt{7}.
x=2-\sqrt{7}
Dela -4+2\sqrt{7} med -2.
x=\frac{-2\sqrt{7}-4}{-2}
Lös nu ekvationen x=\frac{-4±2\sqrt{7}}{-2} när ± är minus. Subtrahera 2\sqrt{7} från -4.
x=\sqrt{7}+2
Dela -4-2\sqrt{7} med -2.
x=2-\sqrt{7} x=\sqrt{7}+2
Ekvationen har lösts.
x^{2}-x-2+5=2x\left(x-3\right)+x
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera x+1 med x-2 och slå ihop lika termer.
x^{2}-x+3=2x\left(x-3\right)+x
Addera -2 och 5 för att få 3.
x^{2}-x+3=2x^{2}-6x+x
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera 2x med x-3.
x^{2}-x+3=2x^{2}-5x
Slå ihop -6x och x för att få -5x.
x^{2}-x+3-2x^{2}=-5x
Subtrahera 2x^{2} från båda led.
-x^{2}-x+3=-5x
Slå ihop x^{2} och -2x^{2} för att få -x^{2}.
-x^{2}-x+3+5x=0
Lägg till 5x på båda sidorna.
-x^{2}+4x+3=0
Slå ihop -x och 5x för att få 4x.
-x^{2}+4x=-3
Subtrahera 3 från båda led. Allt subtraherat från noll blir sin negation.
\frac{-x^{2}+4x}{-1}=-\frac{3}{-1}
Dividera båda led med -1.
x^{2}+\frac{4}{-1}x=-\frac{3}{-1}
Division med -1 tar ut multiplikationen med -1.
x^{2}-4x=-\frac{3}{-1}
Dela 4 med -1.
x^{2}-4x=3
Dela -3 med -1.
x^{2}-4x+\left(-2\right)^{2}=3+\left(-2\right)^{2}
Dividera -4, koefficienten för termen x, med 2 för att få -2. Addera sedan kvadraten av -2 till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
x^{2}-4x+4=3+4
Kvadrera -2.
x^{2}-4x+4=7
Addera 3 till 4.
\left(x-2\right)^{2}=7
Faktorisera x^{2}-4x+4. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(x-2\right)^{2}}=\sqrt{7}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
x-2=\sqrt{7} x-2=-\sqrt{7}
Förenkla.
x=\sqrt{7}+2 x=2-\sqrt{7}
Addera 2 till båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}