Lös ut x
x=3
x=0
Graf
Aktie
Kopieras till Urklipp
\left(-2\right)^{2}x^{2}=\left(x+9\right)x
Utveckla \left(-2x\right)^{2}.
4x^{2}=\left(x+9\right)x
Beräkna -2 upphöjt till 2 och få 4.
4x^{2}=x^{2}+9x
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera x+9 med x.
4x^{2}-x^{2}=9x
Subtrahera x^{2} från båda led.
3x^{2}=9x
Slå ihop 4x^{2} och -x^{2} för att få 3x^{2}.
3x^{2}-9x=0
Subtrahera 9x från båda led.
x\left(3x-9\right)=0
Bryt ut x.
x=0 x=3
Lös x=0 och 3x-9=0 om du vill hitta ekvations lösningar.
\left(-2\right)^{2}x^{2}=\left(x+9\right)x
Utveckla \left(-2x\right)^{2}.
4x^{2}=\left(x+9\right)x
Beräkna -2 upphöjt till 2 och få 4.
4x^{2}=x^{2}+9x
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera x+9 med x.
4x^{2}-x^{2}=9x
Subtrahera x^{2} från båda led.
3x^{2}=9x
Slå ihop 4x^{2} och -x^{2} för att få 3x^{2}.
3x^{2}-9x=0
Subtrahera 9x från båda led.
x=\frac{-\left(-9\right)±\sqrt{\left(-9\right)^{2}}}{2\times 3}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med 3, b med -9 och c med 0 i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
x=\frac{-\left(-9\right)±9}{2\times 3}
Dra kvadratroten ur \left(-9\right)^{2}.
x=\frac{9±9}{2\times 3}
Motsatsen till -9 är 9.
x=\frac{9±9}{6}
Multiplicera 2 med 3.
x=\frac{18}{6}
Lös nu ekvationen x=\frac{9±9}{6} när ± är plus. Addera 9 till 9.
x=3
Dela 18 med 6.
x=\frac{0}{6}
Lös nu ekvationen x=\frac{9±9}{6} när ± är minus. Subtrahera 9 från 9.
x=0
Dela 0 med 6.
x=3 x=0
Ekvationen har lösts.
\left(-2\right)^{2}x^{2}=\left(x+9\right)x
Utveckla \left(-2x\right)^{2}.
4x^{2}=\left(x+9\right)x
Beräkna -2 upphöjt till 2 och få 4.
4x^{2}=x^{2}+9x
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera x+9 med x.
4x^{2}-x^{2}=9x
Subtrahera x^{2} från båda led.
3x^{2}=9x
Slå ihop 4x^{2} och -x^{2} för att få 3x^{2}.
3x^{2}-9x=0
Subtrahera 9x från båda led.
\frac{3x^{2}-9x}{3}=\frac{0}{3}
Dividera båda led med 3.
x^{2}+\left(-\frac{9}{3}\right)x=\frac{0}{3}
Division med 3 tar ut multiplikationen med 3.
x^{2}-3x=\frac{0}{3}
Dela -9 med 3.
x^{2}-3x=0
Dela 0 med 3.
x^{2}-3x+\left(-\frac{3}{2}\right)^{2}=\left(-\frac{3}{2}\right)^{2}
Dividera -3, koefficienten för termen x, med 2 för att få -\frac{3}{2}. Addera sedan kvadraten av -\frac{3}{2} till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
x^{2}-3x+\frac{9}{4}=\frac{9}{4}
Kvadrera -\frac{3}{2} genom att kvadrera både täljaren och nämnaren i bråktalet.
\left(x-\frac{3}{2}\right)^{2}=\frac{9}{4}
Faktorisera x^{2}-3x+\frac{9}{4}. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(x-\frac{3}{2}\right)^{2}}=\sqrt{\frac{9}{4}}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
x-\frac{3}{2}=\frac{3}{2} x-\frac{3}{2}=-\frac{3}{2}
Förenkla.
x=3 x=0
Addera \frac{3}{2} till båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}