Faktorisera
\left(y+4\right)\left(y+11\right)
Beräkna
\left(y+4\right)\left(y+11\right)
Graf
Aktie
Kopieras till Urklipp
a+b=15 ab=1\times 44=44
Faktorisera uttrycket genom gruppering. Först måste uttrycket skrivas om som y^{2}+ay+by+44. Konfigurera ett system som ska lösas om du vill söka efter a och b.
1,44 2,22 4,11
Eftersom ab är positivt a och b ha samma tecken. Eftersom a+b är positivt är a och b positiva. Lista alla sådana heltalspar som ger produkten 44.
1+44=45 2+22=24 4+11=15
Beräkna summan för varje par.
a=4 b=11
Lösningen är det par som ger Summa 15.
\left(y^{2}+4y\right)+\left(11y+44\right)
Skriv om y^{2}+15y+44 som \left(y^{2}+4y\right)+\left(11y+44\right).
y\left(y+4\right)+11\left(y+4\right)
Utfaktor y i den första och den 11 i den andra gruppen.
\left(y+4\right)\left(y+11\right)
Bryt ut den gemensamma termen y+4 genom att använda distributivitet.
y^{2}+15y+44=0
Ett kvadratisk polynom kan faktoriseras med transformeringen ax^{2}+bx+c=a\left(x-x_{1}\right)\left(x-x_{2}\right), där x_{1} och x_{2} är lösningarna för andragradsekvationen ax^{2}+bx+c=0.
y=\frac{-15±\sqrt{15^{2}-4\times 44}}{2}
Alla ekvationer på formen ax^{2}+bx+c=0 kan lösas med hjälp av lösningsformeln: \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}. Lösningsformeln ger två lösningar, en när ± är addition och en när det är subtraktion.
y=\frac{-15±\sqrt{225-4\times 44}}{2}
Kvadrera 15.
y=\frac{-15±\sqrt{225-176}}{2}
Multiplicera -4 med 44.
y=\frac{-15±\sqrt{49}}{2}
Addera 225 till -176.
y=\frac{-15±7}{2}
Dra kvadratroten ur 49.
y=-\frac{8}{2}
Lös nu ekvationen y=\frac{-15±7}{2} när ± är plus. Addera -15 till 7.
y=-4
Dela -8 med 2.
y=-\frac{22}{2}
Lös nu ekvationen y=\frac{-15±7}{2} när ± är minus. Subtrahera 7 från -15.
y=-11
Dela -22 med 2.
y^{2}+15y+44=\left(y-\left(-4\right)\right)\left(y-\left(-11\right)\right)
Faktorisera det ursprungliga uttrycket med ax^{2}+bx+c=a\left(x-x_{1}\right)\left(x-x_{2}\right). Ersätt x_{1} med -4 och x_{2} med -11.
y^{2}+15y+44=\left(y+4\right)\left(y+11\right)
Förenkla alla uttryck på formen p-\left(-q\right) till p+q.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}