Lös ut x
x=-1
x=\frac{1}{2}=0,5
Graf
Aktie
Kopieras till Urklipp
2^{2}x^{2}-2\left(-x\right)-3=-1
Utveckla \left(2x\right)^{2}.
4x^{2}-2\left(-x\right)-3=-1
Beräkna 2 upphöjt till 2 och få 4.
4x^{2}-2\left(-x\right)-3+1=0
Lägg till 1 på båda sidorna.
4x^{2}-2\left(-x\right)-2=0
Addera -3 och 1 för att få -2.
4x^{2}-2\left(-1\right)x-2=0
Multiplicera -1 och 2 för att få -2.
4x^{2}+2x-2=0
Multiplicera -2 och -1 för att få 2.
2x^{2}+x-1=0
Dividera båda led med 2.
a+b=1 ab=2\left(-1\right)=-2
För att lösa ekvationen kan du faktor den vänstra delen med hjälp av gruppering. Första, vänstra sidan måste skrivas om som 2x^{2}+ax+bx-1. Konfigurera ett system som ska lösas om du vill söka efter a och b.
a=-1 b=2
Eftersom ab är negativt a och b har motsatta tecken. Eftersom a+b är positivt har det positiva talet större absolut värde än det negativa. Det enda sådana paret är systemlösningen.
\left(2x^{2}-x\right)+\left(2x-1\right)
Skriv om 2x^{2}+x-1 som \left(2x^{2}-x\right)+\left(2x-1\right).
x\left(2x-1\right)+2x-1
Bryt ut x i 2x^{2}-x.
\left(2x-1\right)\left(x+1\right)
Bryt ut den gemensamma termen 2x-1 genom att använda distributivitet.
x=\frac{1}{2} x=-1
Lös 2x-1=0 och x+1=0 om du vill hitta ekvations lösningar.
2^{2}x^{2}-2\left(-x\right)-3=-1
Utveckla \left(2x\right)^{2}.
4x^{2}-2\left(-x\right)-3=-1
Beräkna 2 upphöjt till 2 och få 4.
4x^{2}-2\left(-x\right)-3+1=0
Lägg till 1 på båda sidorna.
4x^{2}-2\left(-x\right)-2=0
Addera -3 och 1 för att få -2.
4x^{2}-2\left(-1\right)x-2=0
Multiplicera -1 och 2 för att få -2.
4x^{2}+2x-2=0
Multiplicera -2 och -1 för att få 2.
x=\frac{-2±\sqrt{2^{2}-4\times 4\left(-2\right)}}{2\times 4}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med 4, b med 2 och c med -2 i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
x=\frac{-2±\sqrt{4-4\times 4\left(-2\right)}}{2\times 4}
Kvadrera 2.
x=\frac{-2±\sqrt{4-16\left(-2\right)}}{2\times 4}
Multiplicera -4 med 4.
x=\frac{-2±\sqrt{4+32}}{2\times 4}
Multiplicera -16 med -2.
x=\frac{-2±\sqrt{36}}{2\times 4}
Addera 4 till 32.
x=\frac{-2±6}{2\times 4}
Dra kvadratroten ur 36.
x=\frac{-2±6}{8}
Multiplicera 2 med 4.
x=\frac{4}{8}
Lös nu ekvationen x=\frac{-2±6}{8} när ± är plus. Addera -2 till 6.
x=\frac{1}{2}
Minska bråktalet \frac{4}{8} till de lägsta termerna genom att extrahera och eliminera 4.
x=-\frac{8}{8}
Lös nu ekvationen x=\frac{-2±6}{8} när ± är minus. Subtrahera 6 från -2.
x=-1
Dela -8 med 8.
x=\frac{1}{2} x=-1
Ekvationen har lösts.
2^{2}x^{2}-2\left(-x\right)-3=-1
Utveckla \left(2x\right)^{2}.
4x^{2}-2\left(-x\right)-3=-1
Beräkna 2 upphöjt till 2 och få 4.
4x^{2}-2\left(-x\right)=-1+3
Lägg till 3 på båda sidorna.
4x^{2}-2\left(-x\right)=2
Addera -1 och 3 för att få 2.
4x^{2}-2\left(-1\right)x=2
Multiplicera -1 och 2 för att få -2.
4x^{2}+2x=2
Multiplicera -2 och -1 för att få 2.
\frac{4x^{2}+2x}{4}=\frac{2}{4}
Dividera båda led med 4.
x^{2}+\frac{2}{4}x=\frac{2}{4}
Division med 4 tar ut multiplikationen med 4.
x^{2}+\frac{1}{2}x=\frac{2}{4}
Minska bråktalet \frac{2}{4} till de lägsta termerna genom att extrahera och eliminera 2.
x^{2}+\frac{1}{2}x=\frac{1}{2}
Minska bråktalet \frac{2}{4} till de lägsta termerna genom att extrahera och eliminera 2.
x^{2}+\frac{1}{2}x+\left(\frac{1}{4}\right)^{2}=\frac{1}{2}+\left(\frac{1}{4}\right)^{2}
Dividera \frac{1}{2}, koefficienten för termen x, med 2 för att få \frac{1}{4}. Addera sedan kvadraten av \frac{1}{4} till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
x^{2}+\frac{1}{2}x+\frac{1}{16}=\frac{1}{2}+\frac{1}{16}
Kvadrera \frac{1}{4} genom att kvadrera både täljaren och nämnaren i bråktalet.
x^{2}+\frac{1}{2}x+\frac{1}{16}=\frac{9}{16}
Addera \frac{1}{2} till \frac{1}{16} genom att hitta en gemensam nämnare och sedan addera täljarna. Förkorta sedan bråktalet till lägsta term om det går.
\left(x+\frac{1}{4}\right)^{2}=\frac{9}{16}
Faktorisera x^{2}+\frac{1}{2}x+\frac{1}{16}. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(x+\frac{1}{4}\right)^{2}}=\sqrt{\frac{9}{16}}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
x+\frac{1}{4}=\frac{3}{4} x+\frac{1}{4}=-\frac{3}{4}
Förenkla.
x=\frac{1}{2} x=-1
Subtrahera \frac{1}{4} från båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}