Beräkna
\frac{\sqrt{2}}{4}+1\approx 1,353553391
Aktie
Kopieras till Urklipp
\frac{1}{2}\cos(45)+\left(\sin(60)\right)^{2}+\left(\cos(60)\right)^{2}
Hämta värdet för \sin(30) från tabellen över trigonometriska värden.
\frac{1}{2}\times \frac{\sqrt{2}}{2}+\left(\sin(60)\right)^{2}+\left(\cos(60)\right)^{2}
Hämta värdet för \cos(45) från tabellen över trigonometriska värden.
\frac{\sqrt{2}}{2\times 2}+\left(\sin(60)\right)^{2}+\left(\cos(60)\right)^{2}
Multiplicera \frac{1}{2} med \frac{\sqrt{2}}{2} genom att multiplicera täljare med täljare och nämnare med nämnare.
\frac{\sqrt{2}}{2\times 2}+\left(\frac{\sqrt{3}}{2}\right)^{2}+\left(\cos(60)\right)^{2}
Hämta värdet för \sin(60) från tabellen över trigonometriska värden.
\frac{\sqrt{2}}{2\times 2}+\frac{\left(\sqrt{3}\right)^{2}}{2^{2}}+\left(\cos(60)\right)^{2}
Om du vill upphöja \frac{\sqrt{3}}{2} upphöjer du både täljaren och nämnaren och dividerar sedan.
\frac{\sqrt{2}}{2\times 2}+\frac{\left(\sqrt{3}\right)^{2}}{2^{2}}+\left(\frac{1}{2}\right)^{2}
Hämta värdet för \cos(60) från tabellen över trigonometriska värden.
\frac{\sqrt{2}}{2\times 2}+\frac{\left(\sqrt{3}\right)^{2}}{2^{2}}+\frac{1}{4}
Beräkna \frac{1}{2} upphöjt till 2 och få \frac{1}{4}.
\frac{\sqrt{2}}{4}+\frac{\left(\sqrt{3}\right)^{2}}{4}+\frac{1}{4}
Om du vill addera eller subtrahera uttryck expanderar du dem för att göra deras nämnare samma. Utveckla 2\times 2.
\frac{\sqrt{2}+\left(\sqrt{3}\right)^{2}}{4}+\frac{1}{4}
Eftersom \frac{\sqrt{2}}{4} och \frac{\left(\sqrt{3}\right)^{2}}{4} har samma nämnare adderar du dem genom att addera deras täljare.
\frac{\sqrt{2}}{4}+\frac{\left(\sqrt{3}\right)^{2}}{2^{2}}+\frac{1}{4}
Om du vill addera eller subtrahera uttryck expanderar du dem för att göra deras nämnare samma. Utveckla 2\times 2.
\frac{\sqrt{2}+1}{4}+\frac{\left(\sqrt{3}\right)^{2}}{2^{2}}
Eftersom \frac{\sqrt{2}}{4} och \frac{1}{4} har samma nämnare adderar du dem genom att addera deras täljare.
\frac{\sqrt{2}+1}{4}+\frac{\left(\sqrt{3}\right)^{2}}{4}
Om du vill addera eller subtrahera uttryck expanderar du dem för att göra deras nämnare samma. Utveckla 2^{2}.
\frac{\sqrt{2}+1+\left(\sqrt{3}\right)^{2}}{4}
Eftersom \frac{\sqrt{2}+1}{4} och \frac{\left(\sqrt{3}\right)^{2}}{4} har samma nämnare adderar du dem genom att addera deras täljare.
\frac{\sqrt{2}+1}{4}+\frac{3}{2^{2}}
Kvadraten av \sqrt{3} är 3.
\frac{\sqrt{2}+1}{4}+\frac{3}{4}
Beräkna 2 upphöjt till 2 och få 4.
\frac{\sqrt{2}+1+3}{4}
Eftersom \frac{\sqrt{2}+1}{4} och \frac{3}{4} har samma nämnare adderar du dem genom att addera deras täljare.
\frac{\sqrt{2}+4}{4}
Gör beräkningarna i \sqrt{2}+1+3.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}