Lös ut a
a=\frac{\sqrt{2}+1}{3}\approx 0,804737854
a=\frac{1-\sqrt{2}}{3}\approx -0,138071187
Aktie
Kopieras till Urklipp
9a^{2}-6a-1=0
Alla ekvationer på formen ax^{2}+bx+c=0 kan lösas med hjälp av lösningsformeln: \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}. Lösningsformeln ger två lösningar, en när ± är addition och en när det är subtraktion.
a=\frac{-\left(-6\right)±\sqrt{\left(-6\right)^{2}-4\times 9\left(-1\right)}}{2\times 9}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med 9, b med -6 och c med -1 i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
a=\frac{-\left(-6\right)±\sqrt{36-4\times 9\left(-1\right)}}{2\times 9}
Kvadrera -6.
a=\frac{-\left(-6\right)±\sqrt{36-36\left(-1\right)}}{2\times 9}
Multiplicera -4 med 9.
a=\frac{-\left(-6\right)±\sqrt{36+36}}{2\times 9}
Multiplicera -36 med -1.
a=\frac{-\left(-6\right)±\sqrt{72}}{2\times 9}
Addera 36 till 36.
a=\frac{-\left(-6\right)±6\sqrt{2}}{2\times 9}
Dra kvadratroten ur 72.
a=\frac{6±6\sqrt{2}}{2\times 9}
Motsatsen till -6 är 6.
a=\frac{6±6\sqrt{2}}{18}
Multiplicera 2 med 9.
a=\frac{6\sqrt{2}+6}{18}
Lös nu ekvationen a=\frac{6±6\sqrt{2}}{18} när ± är plus. Addera 6 till 6\sqrt{2}.
a=\frac{\sqrt{2}+1}{3}
Dela 6+6\sqrt{2} med 18.
a=\frac{6-6\sqrt{2}}{18}
Lös nu ekvationen a=\frac{6±6\sqrt{2}}{18} när ± är minus. Subtrahera 6\sqrt{2} från 6.
a=\frac{1-\sqrt{2}}{3}
Dela 6-6\sqrt{2} med 18.
a=\frac{\sqrt{2}+1}{3} a=\frac{1-\sqrt{2}}{3}
Ekvationen har lösts.
9a^{2}-6a-1=0
Andragradsekvationer som den här kan lösas med hjälp av kvadratkomplettering. För kvadratkomplettering måste ekvationen först skrivas om på formen x^{2}+bx=c.
9a^{2}-6a-1-\left(-1\right)=-\left(-1\right)
Addera 1 till båda ekvationsled.
9a^{2}-6a=-\left(-1\right)
Subtraktion av -1 från sig självt ger 0 som resultat.
9a^{2}-6a=1
Subtrahera -1 från 0.
\frac{9a^{2}-6a}{9}=\frac{1}{9}
Dividera båda led med 9.
a^{2}+\left(-\frac{6}{9}\right)a=\frac{1}{9}
Division med 9 tar ut multiplikationen med 9.
a^{2}-\frac{2}{3}a=\frac{1}{9}
Minska bråktalet \frac{-6}{9} till de lägsta termerna genom att extrahera och eliminera 3.
a^{2}-\frac{2}{3}a+\left(-\frac{1}{3}\right)^{2}=\frac{1}{9}+\left(-\frac{1}{3}\right)^{2}
Dividera -\frac{2}{3}, koefficienten för termen x, med 2 för att få -\frac{1}{3}. Addera sedan kvadraten av -\frac{1}{3} till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
a^{2}-\frac{2}{3}a+\frac{1}{9}=\frac{1+1}{9}
Kvadrera -\frac{1}{3} genom att kvadrera både täljaren och nämnaren i bråktalet.
a^{2}-\frac{2}{3}a+\frac{1}{9}=\frac{2}{9}
Addera \frac{1}{9} till \frac{1}{9} genom att hitta en gemensam nämnare och sedan addera täljarna. Förkorta sedan bråktalet till lägsta term om det går.
\left(a-\frac{1}{3}\right)^{2}=\frac{2}{9}
Faktorisera a^{2}-\frac{2}{3}a+\frac{1}{9}. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(a-\frac{1}{3}\right)^{2}}=\sqrt{\frac{2}{9}}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
a-\frac{1}{3}=\frac{\sqrt{2}}{3} a-\frac{1}{3}=-\frac{\sqrt{2}}{3}
Förenkla.
a=\frac{\sqrt{2}+1}{3} a=\frac{1-\sqrt{2}}{3}
Addera \frac{1}{3} till båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}