Lös ut x (complex solution)
x=-i\sqrt{7-\pi }-1\approx -1-1,964282909i
x=-1+i\sqrt{7-\pi }\approx -1+1,964282909i
Graf
Aktie
Kopieras till Urklipp
-x^{2}-2x+\pi -8=0
Alla ekvationer på formen ax^{2}+bx+c=0 kan lösas med hjälp av lösningsformeln: \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}. Lösningsformeln ger två lösningar, en när ± är addition och en när det är subtraktion.
x=\frac{-\left(-2\right)±\sqrt{\left(-2\right)^{2}-4\left(-1\right)\left(\pi -8\right)}}{2\left(-1\right)}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med -1, b med -2 och c med \pi -8 i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
x=\frac{-\left(-2\right)±\sqrt{4-4\left(-1\right)\left(\pi -8\right)}}{2\left(-1\right)}
Kvadrera -2.
x=\frac{-\left(-2\right)±\sqrt{4+4\left(\pi -8\right)}}{2\left(-1\right)}
Multiplicera -4 med -1.
x=\frac{-\left(-2\right)±\sqrt{4+4\pi -32}}{2\left(-1\right)}
Multiplicera 4 med \pi -8.
x=\frac{-\left(-2\right)±\sqrt{4\pi -28}}{2\left(-1\right)}
Addera 4 till 4\pi -32.
x=\frac{-\left(-2\right)±2i\sqrt{7-\pi }}{2\left(-1\right)}
Dra kvadratroten ur -28+4\pi .
x=\frac{2±2i\sqrt{7-\pi }}{2\left(-1\right)}
Motsatsen till -2 är 2.
x=\frac{2±2i\sqrt{7-\pi }}{-2}
Multiplicera 2 med -1.
x=\frac{2+2i\sqrt{7-\pi }}{-2}
Lös nu ekvationen x=\frac{2±2i\sqrt{7-\pi }}{-2} när ± är plus. Addera 2 till 2i\sqrt{7-\pi }.
x=-i\sqrt{7-\pi }-1
Dela 2+2i\sqrt{7-\pi } med -2.
x=\frac{-2i\sqrt{7-\pi }+2}{-2}
Lös nu ekvationen x=\frac{2±2i\sqrt{7-\pi }}{-2} när ± är minus. Subtrahera 2i\sqrt{7-\pi } från 2.
x=-1+i\sqrt{7-\pi }
Dela 2-2i\sqrt{7-\pi } med -2.
x=-i\sqrt{7-\pi }-1 x=-1+i\sqrt{7-\pi }
Ekvationen har lösts.
-x^{2}-2x+\pi -8=0
Andragradsekvationer som den här kan lösas med hjälp av kvadratkomplettering. För kvadratkomplettering måste ekvationen först skrivas om på formen x^{2}+bx=c.
-x^{2}-2x+\pi -8-\left(\pi -8\right)=-\left(\pi -8\right)
Subtrahera \pi -8 från båda ekvationsled.
-x^{2}-2x=-\left(\pi -8\right)
Subtraktion av \pi -8 från sig självt ger 0 som resultat.
-x^{2}-2x=8-\pi
Subtrahera \pi -8 från 0.
\frac{-x^{2}-2x}{-1}=\frac{8-\pi }{-1}
Dividera båda led med -1.
x^{2}+\left(-\frac{2}{-1}\right)x=\frac{8-\pi }{-1}
Division med -1 tar ut multiplikationen med -1.
x^{2}+2x=\frac{8-\pi }{-1}
Dela -2 med -1.
x^{2}+2x=\pi -8
Dela -\pi +8 med -1.
x^{2}+2x+1^{2}=\pi -8+1^{2}
Dividera 2, koefficienten för termen x, med 2 för att få 1. Addera sedan kvadraten av 1 till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
x^{2}+2x+1=\pi -8+1
Kvadrera 1.
x^{2}+2x+1=\pi -7
Addera \pi -8 till 1.
\left(x+1\right)^{2}=\pi -7
Faktorisera x^{2}+2x+1. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(x+1\right)^{2}}=\sqrt{\pi -7}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
x+1=i\sqrt{7-\pi } x+1=-i\sqrt{7-\pi }
Förenkla.
x=-1+i\sqrt{7-\pi } x=-i\sqrt{7-\pi }-1
Subtrahera 1 från båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}