Lös ut x
x = \frac{\sqrt{481} - 1}{6} \approx 3,4886187
x=\frac{-\sqrt{481}-1}{6}\approx -3,821952033
Graf
Aktie
Kopieras till Urklipp
\frac{x}{4}+\frac{9}{4}xx-\frac{\frac{3}{4}x}{\frac{1}{6}}x+30=x
Dividera \frac{3}{4}x med \frac{1}{3} för att få \frac{9}{4}x.
\frac{x}{4}+\frac{9}{4}x^{2}-\frac{\frac{3}{4}x}{\frac{1}{6}}x+30=x
Multiplicera x och x för att få x^{2}.
\frac{x}{4}+\frac{9}{4}x^{2}-\frac{9}{2}xx+30=x
Dividera \frac{3}{4}x med \frac{1}{6} för att få \frac{9}{2}x.
\frac{x}{4}+\frac{9}{4}x^{2}-\frac{9}{2}x^{2}+30=x
Multiplicera x och x för att få x^{2}.
\frac{x}{4}-\frac{9}{4}x^{2}+30=x
Slå ihop \frac{9}{4}x^{2} och -\frac{9}{2}x^{2} för att få -\frac{9}{4}x^{2}.
\frac{x}{4}-\frac{9}{4}x^{2}+30-x=0
Subtrahera x från båda led.
-\frac{3}{4}x-\frac{9}{4}x^{2}+30=0
Slå ihop \frac{x}{4} och -x för att få -\frac{3}{4}x.
-\frac{9}{4}x^{2}-\frac{3}{4}x+30=0
Alla ekvationer på formen ax^{2}+bx+c=0 kan lösas med hjälp av lösningsformeln: \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}. Lösningsformeln ger två lösningar, en när ± är addition och en när det är subtraktion.
x=\frac{-\left(-\frac{3}{4}\right)±\sqrt{\left(-\frac{3}{4}\right)^{2}-4\left(-\frac{9}{4}\right)\times 30}}{2\left(-\frac{9}{4}\right)}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med -\frac{9}{4}, b med -\frac{3}{4} och c med 30 i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
x=\frac{-\left(-\frac{3}{4}\right)±\sqrt{\frac{9}{16}-4\left(-\frac{9}{4}\right)\times 30}}{2\left(-\frac{9}{4}\right)}
Kvadrera -\frac{3}{4} genom att kvadrera både täljaren och nämnaren i bråktalet.
x=\frac{-\left(-\frac{3}{4}\right)±\sqrt{\frac{9}{16}+9\times 30}}{2\left(-\frac{9}{4}\right)}
Multiplicera -4 med -\frac{9}{4}.
x=\frac{-\left(-\frac{3}{4}\right)±\sqrt{\frac{9}{16}+270}}{2\left(-\frac{9}{4}\right)}
Multiplicera 9 med 30.
x=\frac{-\left(-\frac{3}{4}\right)±\sqrt{\frac{4329}{16}}}{2\left(-\frac{9}{4}\right)}
Addera \frac{9}{16} till 270.
x=\frac{-\left(-\frac{3}{4}\right)±\frac{3\sqrt{481}}{4}}{2\left(-\frac{9}{4}\right)}
Dra kvadratroten ur \frac{4329}{16}.
x=\frac{\frac{3}{4}±\frac{3\sqrt{481}}{4}}{2\left(-\frac{9}{4}\right)}
Motsatsen till -\frac{3}{4} är \frac{3}{4}.
x=\frac{\frac{3}{4}±\frac{3\sqrt{481}}{4}}{-\frac{9}{2}}
Multiplicera 2 med -\frac{9}{4}.
x=\frac{3\sqrt{481}+3}{-\frac{9}{2}\times 4}
Lös nu ekvationen x=\frac{\frac{3}{4}±\frac{3\sqrt{481}}{4}}{-\frac{9}{2}} när ± är plus. Addera \frac{3}{4} till \frac{3\sqrt{481}}{4}.
x=\frac{-\sqrt{481}-1}{6}
Dela \frac{3+3\sqrt{481}}{4} med -\frac{9}{2} genom att multiplicera \frac{3+3\sqrt{481}}{4} med reciproken till -\frac{9}{2}.
x=\frac{3-3\sqrt{481}}{-\frac{9}{2}\times 4}
Lös nu ekvationen x=\frac{\frac{3}{4}±\frac{3\sqrt{481}}{4}}{-\frac{9}{2}} när ± är minus. Subtrahera \frac{3\sqrt{481}}{4} från \frac{3}{4}.
x=\frac{\sqrt{481}-1}{6}
Dela \frac{3-3\sqrt{481}}{4} med -\frac{9}{2} genom att multiplicera \frac{3-3\sqrt{481}}{4} med reciproken till -\frac{9}{2}.
x=\frac{-\sqrt{481}-1}{6} x=\frac{\sqrt{481}-1}{6}
Ekvationen har lösts.
\frac{x}{4}+\frac{9}{4}xx-\frac{\frac{3}{4}x}{\frac{1}{6}}x+30=x
Dividera \frac{3}{4}x med \frac{1}{3} för att få \frac{9}{4}x.
\frac{x}{4}+\frac{9}{4}x^{2}-\frac{\frac{3}{4}x}{\frac{1}{6}}x+30=x
Multiplicera x och x för att få x^{2}.
\frac{x}{4}+\frac{9}{4}x^{2}-\frac{9}{2}xx+30=x
Dividera \frac{3}{4}x med \frac{1}{6} för att få \frac{9}{2}x.
\frac{x}{4}+\frac{9}{4}x^{2}-\frac{9}{2}x^{2}+30=x
Multiplicera x och x för att få x^{2}.
\frac{x}{4}-\frac{9}{4}x^{2}+30=x
Slå ihop \frac{9}{4}x^{2} och -\frac{9}{2}x^{2} för att få -\frac{9}{4}x^{2}.
\frac{x}{4}-\frac{9}{4}x^{2}+30-x=0
Subtrahera x från båda led.
-\frac{3}{4}x-\frac{9}{4}x^{2}+30=0
Slå ihop \frac{x}{4} och -x för att få -\frac{3}{4}x.
-\frac{3}{4}x-\frac{9}{4}x^{2}=-30
Subtrahera 30 från båda led. Allt subtraherat från noll blir sin negation.
-\frac{9}{4}x^{2}-\frac{3}{4}x=-30
Andragradsekvationer som den här kan lösas med hjälp av kvadratkomplettering. För kvadratkomplettering måste ekvationen först skrivas om på formen x^{2}+bx=c.
\frac{-\frac{9}{4}x^{2}-\frac{3}{4}x}{-\frac{9}{4}}=-\frac{30}{-\frac{9}{4}}
Dela båda ekvationsled med -\frac{9}{4}, vilket är detsamma som att multiplicera båda led med bråktalets reciprok.
x^{2}+\left(-\frac{\frac{3}{4}}{-\frac{9}{4}}\right)x=-\frac{30}{-\frac{9}{4}}
Division med -\frac{9}{4} tar ut multiplikationen med -\frac{9}{4}.
x^{2}+\frac{1}{3}x=-\frac{30}{-\frac{9}{4}}
Dela -\frac{3}{4} med -\frac{9}{4} genom att multiplicera -\frac{3}{4} med reciproken till -\frac{9}{4}.
x^{2}+\frac{1}{3}x=\frac{40}{3}
Dela -30 med -\frac{9}{4} genom att multiplicera -30 med reciproken till -\frac{9}{4}.
x^{2}+\frac{1}{3}x+\left(\frac{1}{6}\right)^{2}=\frac{40}{3}+\left(\frac{1}{6}\right)^{2}
Dividera \frac{1}{3}, koefficienten för termen x, med 2 för att få \frac{1}{6}. Addera sedan kvadraten av \frac{1}{6} till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
x^{2}+\frac{1}{3}x+\frac{1}{36}=\frac{40}{3}+\frac{1}{36}
Kvadrera \frac{1}{6} genom att kvadrera både täljaren och nämnaren i bråktalet.
x^{2}+\frac{1}{3}x+\frac{1}{36}=\frac{481}{36}
Addera \frac{40}{3} till \frac{1}{36} genom att hitta en gemensam nämnare och sedan addera täljarna. Förkorta sedan bråktalet till lägsta term om det går.
\left(x+\frac{1}{6}\right)^{2}=\frac{481}{36}
Faktorisera x^{2}+\frac{1}{3}x+\frac{1}{36}. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(x+\frac{1}{6}\right)^{2}}=\sqrt{\frac{481}{36}}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
x+\frac{1}{6}=\frac{\sqrt{481}}{6} x+\frac{1}{6}=-\frac{\sqrt{481}}{6}
Förenkla.
x=\frac{\sqrt{481}-1}{6} x=\frac{-\sqrt{481}-1}{6}
Subtrahera \frac{1}{6} från båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}