Lös ut x
x=\frac{3\sqrt{5}}{14}+\frac{1}{2}\approx 0,979157424
x=-\frac{3\sqrt{5}}{14}+\frac{1}{2}\approx 0,020842576
Graf
Aktie
Kopieras till Urklipp
7\times 7x-7x\times 7x=1
Variabeln x får inte vara lika med 0 eftersom division med noll inte har definierats. Multiplicera båda sidorna av ekvationen med 7x, den minsta gemensamma multipeln för x,7x.
49x-7x\times 7x=1
Multiplicera 7 och 7 för att få 49.
49x-7x^{2}\times 7=1
Multiplicera x och x för att få x^{2}.
49x-49x^{2}=1
Multiplicera -7 och 7 för att få -49.
49x-49x^{2}-1=0
Subtrahera 1 från båda led.
-49x^{2}+49x-1=0
Alla ekvationer på formen ax^{2}+bx+c=0 kan lösas med hjälp av lösningsformeln: \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}. Lösningsformeln ger två lösningar, en när ± är addition och en när det är subtraktion.
x=\frac{-49±\sqrt{49^{2}-4\left(-49\right)\left(-1\right)}}{2\left(-49\right)}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med -49, b med 49 och c med -1 i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
x=\frac{-49±\sqrt{2401-4\left(-49\right)\left(-1\right)}}{2\left(-49\right)}
Kvadrera 49.
x=\frac{-49±\sqrt{2401+196\left(-1\right)}}{2\left(-49\right)}
Multiplicera -4 med -49.
x=\frac{-49±\sqrt{2401-196}}{2\left(-49\right)}
Multiplicera 196 med -1.
x=\frac{-49±\sqrt{2205}}{2\left(-49\right)}
Addera 2401 till -196.
x=\frac{-49±21\sqrt{5}}{2\left(-49\right)}
Dra kvadratroten ur 2205.
x=\frac{-49±21\sqrt{5}}{-98}
Multiplicera 2 med -49.
x=\frac{21\sqrt{5}-49}{-98}
Lös nu ekvationen x=\frac{-49±21\sqrt{5}}{-98} när ± är plus. Addera -49 till 21\sqrt{5}.
x=-\frac{3\sqrt{5}}{14}+\frac{1}{2}
Dela -49+21\sqrt{5} med -98.
x=\frac{-21\sqrt{5}-49}{-98}
Lös nu ekvationen x=\frac{-49±21\sqrt{5}}{-98} när ± är minus. Subtrahera 21\sqrt{5} från -49.
x=\frac{3\sqrt{5}}{14}+\frac{1}{2}
Dela -49-21\sqrt{5} med -98.
x=-\frac{3\sqrt{5}}{14}+\frac{1}{2} x=\frac{3\sqrt{5}}{14}+\frac{1}{2}
Ekvationen har lösts.
7\times 7x-7x\times 7x=1
Variabeln x får inte vara lika med 0 eftersom division med noll inte har definierats. Multiplicera båda sidorna av ekvationen med 7x, den minsta gemensamma multipeln för x,7x.
49x-7x\times 7x=1
Multiplicera 7 och 7 för att få 49.
49x-7x^{2}\times 7=1
Multiplicera x och x för att få x^{2}.
49x-49x^{2}=1
Multiplicera -7 och 7 för att få -49.
-49x^{2}+49x=1
Andragradsekvationer som den här kan lösas med hjälp av kvadratkomplettering. För kvadratkomplettering måste ekvationen först skrivas om på formen x^{2}+bx=c.
\frac{-49x^{2}+49x}{-49}=\frac{1}{-49}
Dividera båda led med -49.
x^{2}+\frac{49}{-49}x=\frac{1}{-49}
Division med -49 tar ut multiplikationen med -49.
x^{2}-x=\frac{1}{-49}
Dela 49 med -49.
x^{2}-x=-\frac{1}{49}
Dela 1 med -49.
x^{2}-x+\left(-\frac{1}{2}\right)^{2}=-\frac{1}{49}+\left(-\frac{1}{2}\right)^{2}
Dividera -1, koefficienten för termen x, med 2 för att få -\frac{1}{2}. Addera sedan kvadraten av -\frac{1}{2} till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
x^{2}-x+\frac{1}{4}=-\frac{1}{49}+\frac{1}{4}
Kvadrera -\frac{1}{2} genom att kvadrera både täljaren och nämnaren i bråktalet.
x^{2}-x+\frac{1}{4}=\frac{45}{196}
Addera -\frac{1}{49} till \frac{1}{4} genom att hitta en gemensam nämnare och sedan addera täljarna. Förkorta sedan bråktalet till lägsta term om det går.
\left(x-\frac{1}{2}\right)^{2}=\frac{45}{196}
Faktorisera x^{2}-x+\frac{1}{4}. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(x-\frac{1}{2}\right)^{2}}=\sqrt{\frac{45}{196}}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
x-\frac{1}{2}=\frac{3\sqrt{5}}{14} x-\frac{1}{2}=-\frac{3\sqrt{5}}{14}
Förenkla.
x=\frac{3\sqrt{5}}{14}+\frac{1}{2} x=-\frac{3\sqrt{5}}{14}+\frac{1}{2}
Addera \frac{1}{2} till båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}