Lös ut x
x=-\frac{3}{5}=-0,6
x=\frac{4}{5}=0,8
Graf
Aktie
Kopieras till Urklipp
\frac{50}{49}x^{2}-\frac{10}{49}x-\frac{24}{49}=0
Alla ekvationer på formen ax^{2}+bx+c=0 kan lösas med hjälp av lösningsformeln: \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}. Lösningsformeln ger två lösningar, en när ± är addition och en när det är subtraktion.
x=\frac{-\left(-\frac{10}{49}\right)±\sqrt{\left(-\frac{10}{49}\right)^{2}-4\times \frac{50}{49}\left(-\frac{24}{49}\right)}}{2\times \frac{50}{49}}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med \frac{50}{49}, b med -\frac{10}{49} och c med -\frac{24}{49} i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
x=\frac{-\left(-\frac{10}{49}\right)±\sqrt{\frac{100}{2401}-4\times \frac{50}{49}\left(-\frac{24}{49}\right)}}{2\times \frac{50}{49}}
Kvadrera -\frac{10}{49} genom att kvadrera både täljaren och nämnaren i bråktalet.
x=\frac{-\left(-\frac{10}{49}\right)±\sqrt{\frac{100}{2401}-\frac{200}{49}\left(-\frac{24}{49}\right)}}{2\times \frac{50}{49}}
Multiplicera -4 med \frac{50}{49}.
x=\frac{-\left(-\frac{10}{49}\right)±\sqrt{\frac{100+4800}{2401}}}{2\times \frac{50}{49}}
Multiplicera -\frac{200}{49} med -\frac{24}{49} genom att multiplicera täljare med täljare och nämnare med nämnare. Förkorta sedan bråktalet till lägsta term om det går.
x=\frac{-\left(-\frac{10}{49}\right)±\sqrt{\frac{100}{49}}}{2\times \frac{50}{49}}
Addera \frac{100}{2401} till \frac{4800}{2401} genom att hitta en gemensam nämnare och sedan addera täljarna. Förkorta sedan bråktalet till lägsta term om det går.
x=\frac{-\left(-\frac{10}{49}\right)±\frac{10}{7}}{2\times \frac{50}{49}}
Dra kvadratroten ur \frac{100}{49}.
x=\frac{\frac{10}{49}±\frac{10}{7}}{2\times \frac{50}{49}}
Motsatsen till -\frac{10}{49} är \frac{10}{49}.
x=\frac{\frac{10}{49}±\frac{10}{7}}{\frac{100}{49}}
Multiplicera 2 med \frac{50}{49}.
x=\frac{\frac{80}{49}}{\frac{100}{49}}
Lös nu ekvationen x=\frac{\frac{10}{49}±\frac{10}{7}}{\frac{100}{49}} när ± är plus. Addera \frac{10}{49} till \frac{10}{7} genom att hitta en gemensam nämnare och sedan addera täljarna. Förkorta sedan bråktalet till lägsta term om det går.
x=\frac{4}{5}
Dela \frac{80}{49} med \frac{100}{49} genom att multiplicera \frac{80}{49} med reciproken till \frac{100}{49}.
x=-\frac{\frac{60}{49}}{\frac{100}{49}}
Lös nu ekvationen x=\frac{\frac{10}{49}±\frac{10}{7}}{\frac{100}{49}} när ± är minus. Subtrahera \frac{10}{7} från \frac{10}{49} genom att hitta en gemensam nämnare och sedan subtrahera täljarna. Förkorta sedan bråktalet till lägsta term om det går.
x=-\frac{3}{5}
Dela -\frac{60}{49} med \frac{100}{49} genom att multiplicera -\frac{60}{49} med reciproken till \frac{100}{49}.
x=\frac{4}{5} x=-\frac{3}{5}
Ekvationen har lösts.
\frac{50}{49}x^{2}-\frac{10}{49}x-\frac{24}{49}=0
Andragradsekvationer som den här kan lösas med hjälp av kvadratkomplettering. För kvadratkomplettering måste ekvationen först skrivas om på formen x^{2}+bx=c.
\frac{50}{49}x^{2}-\frac{10}{49}x-\frac{24}{49}-\left(-\frac{24}{49}\right)=-\left(-\frac{24}{49}\right)
Addera \frac{24}{49} till båda ekvationsled.
\frac{50}{49}x^{2}-\frac{10}{49}x=-\left(-\frac{24}{49}\right)
Subtraktion av -\frac{24}{49} från sig självt ger 0 som resultat.
\frac{50}{49}x^{2}-\frac{10}{49}x=\frac{24}{49}
Subtrahera -\frac{24}{49} från 0.
\frac{\frac{50}{49}x^{2}-\frac{10}{49}x}{\frac{50}{49}}=\frac{\frac{24}{49}}{\frac{50}{49}}
Dela båda ekvationsled med \frac{50}{49}, vilket är detsamma som att multiplicera båda led med bråktalets reciprok.
x^{2}+\left(-\frac{\frac{10}{49}}{\frac{50}{49}}\right)x=\frac{\frac{24}{49}}{\frac{50}{49}}
Division med \frac{50}{49} tar ut multiplikationen med \frac{50}{49}.
x^{2}-\frac{1}{5}x=\frac{\frac{24}{49}}{\frac{50}{49}}
Dela -\frac{10}{49} med \frac{50}{49} genom att multiplicera -\frac{10}{49} med reciproken till \frac{50}{49}.
x^{2}-\frac{1}{5}x=\frac{12}{25}
Dela \frac{24}{49} med \frac{50}{49} genom att multiplicera \frac{24}{49} med reciproken till \frac{50}{49}.
x^{2}-\frac{1}{5}x+\left(-\frac{1}{10}\right)^{2}=\frac{12}{25}+\left(-\frac{1}{10}\right)^{2}
Dividera -\frac{1}{5}, koefficienten för termen x, med 2 för att få -\frac{1}{10}. Addera sedan kvadraten av -\frac{1}{10} till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
x^{2}-\frac{1}{5}x+\frac{1}{100}=\frac{12}{25}+\frac{1}{100}
Kvadrera -\frac{1}{10} genom att kvadrera både täljaren och nämnaren i bråktalet.
x^{2}-\frac{1}{5}x+\frac{1}{100}=\frac{49}{100}
Addera \frac{12}{25} till \frac{1}{100} genom att hitta en gemensam nämnare och sedan addera täljarna. Förkorta sedan bråktalet till lägsta term om det går.
\left(x-\frac{1}{10}\right)^{2}=\frac{49}{100}
Faktorisera x^{2}-\frac{1}{5}x+\frac{1}{100}. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(x-\frac{1}{10}\right)^{2}}=\sqrt{\frac{49}{100}}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
x-\frac{1}{10}=\frac{7}{10} x-\frac{1}{10}=-\frac{7}{10}
Förenkla.
x=\frac{4}{5} x=-\frac{3}{5}
Addera \frac{1}{10} till båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}