Lös ut n
n=\sqrt{10}+1\approx 4,16227766
n=1-\sqrt{10}\approx -2,16227766
Aktie
Kopieras till Urklipp
3\times 3=n\left(n-4\right)+n\times 2
Variabeln n får inte vara lika med 0 eftersom division med noll inte har definierats. Multiplicera båda sidorna av ekvationen med 3n^{3}, den minsta gemensamma multipeln för n^{3},3n^{2}.
9=n\left(n-4\right)+n\times 2
Multiplicera 3 och 3 för att få 9.
9=n^{2}-4n+n\times 2
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera n med n-4.
9=n^{2}-2n
Slå ihop -4n och n\times 2 för att få -2n.
n^{2}-2n=9
Byt plats på leden så att alla variabeltermer är till vänster.
n^{2}-2n-9=0
Subtrahera 9 från båda led.
n=\frac{-\left(-2\right)±\sqrt{\left(-2\right)^{2}-4\left(-9\right)}}{2}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med 1, b med -2 och c med -9 i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
n=\frac{-\left(-2\right)±\sqrt{4-4\left(-9\right)}}{2}
Kvadrera -2.
n=\frac{-\left(-2\right)±\sqrt{4+36}}{2}
Multiplicera -4 med -9.
n=\frac{-\left(-2\right)±\sqrt{40}}{2}
Addera 4 till 36.
n=\frac{-\left(-2\right)±2\sqrt{10}}{2}
Dra kvadratroten ur 40.
n=\frac{2±2\sqrt{10}}{2}
Motsatsen till -2 är 2.
n=\frac{2\sqrt{10}+2}{2}
Lös nu ekvationen n=\frac{2±2\sqrt{10}}{2} när ± är plus. Addera 2 till 2\sqrt{10}.
n=\sqrt{10}+1
Dela 2+2\sqrt{10} med 2.
n=\frac{2-2\sqrt{10}}{2}
Lös nu ekvationen n=\frac{2±2\sqrt{10}}{2} när ± är minus. Subtrahera 2\sqrt{10} från 2.
n=1-\sqrt{10}
Dela 2-2\sqrt{10} med 2.
n=\sqrt{10}+1 n=1-\sqrt{10}
Ekvationen har lösts.
3\times 3=n\left(n-4\right)+n\times 2
Variabeln n får inte vara lika med 0 eftersom division med noll inte har definierats. Multiplicera båda sidorna av ekvationen med 3n^{3}, den minsta gemensamma multipeln för n^{3},3n^{2}.
9=n\left(n-4\right)+n\times 2
Multiplicera 3 och 3 för att få 9.
9=n^{2}-4n+n\times 2
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera n med n-4.
9=n^{2}-2n
Slå ihop -4n och n\times 2 för att få -2n.
n^{2}-2n=9
Byt plats på leden så att alla variabeltermer är till vänster.
n^{2}-2n+1=9+1
Dividera -2, koefficienten för termen x, med 2 för att få -1. Addera sedan kvadraten av -1 till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
n^{2}-2n+1=10
Addera 9 till 1.
\left(n-1\right)^{2}=10
Faktorisera n^{2}-2n+1. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(n-1\right)^{2}}=\sqrt{10}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
n-1=\sqrt{10} n-1=-\sqrt{10}
Förenkla.
n=\sqrt{10}+1 n=1-\sqrt{10}
Addera 1 till båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}