Lös ut n
n=398
Aktie
Kopieras till Urklipp
\left(64+\left(n-1\right)\times 2\right)n=858n
Variabeln n får inte vara lika med 0 eftersom division med noll inte har definierats. Multiplicera båda ekvationsled med n.
\left(64+2n-2\right)n=858n
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera n-1 med 2.
\left(62+2n\right)n=858n
Subtrahera 2 från 64 för att få 62.
62n+2n^{2}=858n
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera 62+2n med n.
62n+2n^{2}-858n=0
Subtrahera 858n från båda led.
-796n+2n^{2}=0
Slå ihop 62n och -858n för att få -796n.
n\left(-796+2n\right)=0
Bryt ut n.
n=0 n=398
Lös n=0 och -796+2n=0 om du vill hitta ekvations lösningar.
n=398
Variabeln n får inte vara lika med 0.
\left(64+\left(n-1\right)\times 2\right)n=858n
Variabeln n får inte vara lika med 0 eftersom division med noll inte har definierats. Multiplicera båda ekvationsled med n.
\left(64+2n-2\right)n=858n
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera n-1 med 2.
\left(62+2n\right)n=858n
Subtrahera 2 från 64 för att få 62.
62n+2n^{2}=858n
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera 62+2n med n.
62n+2n^{2}-858n=0
Subtrahera 858n från båda led.
-796n+2n^{2}=0
Slå ihop 62n och -858n för att få -796n.
2n^{2}-796n=0
Alla ekvationer på formen ax^{2}+bx+c=0 kan lösas med hjälp av lösningsformeln: \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}. Lösningsformeln ger två lösningar, en när ± är addition och en när det är subtraktion.
n=\frac{-\left(-796\right)±\sqrt{\left(-796\right)^{2}}}{2\times 2}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med 2, b med -796 och c med 0 i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
n=\frac{-\left(-796\right)±796}{2\times 2}
Dra kvadratroten ur \left(-796\right)^{2}.
n=\frac{796±796}{2\times 2}
Motsatsen till -796 är 796.
n=\frac{796±796}{4}
Multiplicera 2 med 2.
n=\frac{1592}{4}
Lös nu ekvationen n=\frac{796±796}{4} när ± är plus. Addera 796 till 796.
n=398
Dela 1592 med 4.
n=\frac{0}{4}
Lös nu ekvationen n=\frac{796±796}{4} när ± är minus. Subtrahera 796 från 796.
n=0
Dela 0 med 4.
n=398 n=0
Ekvationen har lösts.
n=398
Variabeln n får inte vara lika med 0.
\left(64+\left(n-1\right)\times 2\right)n=858n
Variabeln n får inte vara lika med 0 eftersom division med noll inte har definierats. Multiplicera båda ekvationsled med n.
\left(64+2n-2\right)n=858n
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera n-1 med 2.
\left(62+2n\right)n=858n
Subtrahera 2 från 64 för att få 62.
62n+2n^{2}=858n
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera 62+2n med n.
62n+2n^{2}-858n=0
Subtrahera 858n från båda led.
-796n+2n^{2}=0
Slå ihop 62n och -858n för att få -796n.
2n^{2}-796n=0
Andragradsekvationer som den här kan lösas med hjälp av kvadratkomplettering. För kvadratkomplettering måste ekvationen först skrivas om på formen x^{2}+bx=c.
\frac{2n^{2}-796n}{2}=\frac{0}{2}
Dividera båda led med 2.
n^{2}+\left(-\frac{796}{2}\right)n=\frac{0}{2}
Division med 2 tar ut multiplikationen med 2.
n^{2}-398n=\frac{0}{2}
Dela -796 med 2.
n^{2}-398n=0
Dela 0 med 2.
n^{2}-398n+\left(-199\right)^{2}=\left(-199\right)^{2}
Dividera -398, koefficienten för termen x, med 2 för att få -199. Addera sedan kvadraten av -199 till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
n^{2}-398n+39601=39601
Kvadrera -199.
\left(n-199\right)^{2}=39601
Faktorisera n^{2}-398n+39601. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(n-199\right)^{2}}=\sqrt{39601}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
n-199=199 n-199=-199
Förenkla.
n=398 n=0
Addera 199 till båda ekvationsled.
n=398
Variabeln n får inte vara lika med 0.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}