Lös ut x
x=\sqrt{7}+3\approx 5,645751311
x=3-\sqrt{7}\approx 0,354248689
Graf
Aktie
Kopieras till Urklipp
\left(x+1\right)\times 2+\left(x-2\right)\times 3=\left(x-2\right)\left(x+1\right)
Variabeln x får inte vara lika med något av värdena -1,2 eftersom division med noll inte har definierats. Multiplicera båda sidorna av ekvationen med \left(x-2\right)\left(x+1\right), den minsta gemensamma multipeln för x-2,x+1.
2x+2+\left(x-2\right)\times 3=\left(x-2\right)\left(x+1\right)
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera x+1 med 2.
2x+2+3x-6=\left(x-2\right)\left(x+1\right)
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera x-2 med 3.
5x+2-6=\left(x-2\right)\left(x+1\right)
Slå ihop 2x och 3x för att få 5x.
5x-4=\left(x-2\right)\left(x+1\right)
Subtrahera 6 från 2 för att få -4.
5x-4=x^{2}-x-2
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera x-2 med x+1 och slå ihop lika termer.
5x-4-x^{2}=-x-2
Subtrahera x^{2} från båda led.
5x-4-x^{2}+x=-2
Lägg till x på båda sidorna.
6x-4-x^{2}=-2
Slå ihop 5x och x för att få 6x.
6x-4-x^{2}+2=0
Lägg till 2 på båda sidorna.
6x-2-x^{2}=0
Addera -4 och 2 för att få -2.
-x^{2}+6x-2=0
Alla ekvationer på formen ax^{2}+bx+c=0 kan lösas med hjälp av lösningsformeln: \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}. Lösningsformeln ger två lösningar, en när ± är addition och en när det är subtraktion.
x=\frac{-6±\sqrt{6^{2}-4\left(-1\right)\left(-2\right)}}{2\left(-1\right)}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med -1, b med 6 och c med -2 i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
x=\frac{-6±\sqrt{36-4\left(-1\right)\left(-2\right)}}{2\left(-1\right)}
Kvadrera 6.
x=\frac{-6±\sqrt{36+4\left(-2\right)}}{2\left(-1\right)}
Multiplicera -4 med -1.
x=\frac{-6±\sqrt{36-8}}{2\left(-1\right)}
Multiplicera 4 med -2.
x=\frac{-6±\sqrt{28}}{2\left(-1\right)}
Addera 36 till -8.
x=\frac{-6±2\sqrt{7}}{2\left(-1\right)}
Dra kvadratroten ur 28.
x=\frac{-6±2\sqrt{7}}{-2}
Multiplicera 2 med -1.
x=\frac{2\sqrt{7}-6}{-2}
Lös nu ekvationen x=\frac{-6±2\sqrt{7}}{-2} när ± är plus. Addera -6 till 2\sqrt{7}.
x=3-\sqrt{7}
Dela -6+2\sqrt{7} med -2.
x=\frac{-2\sqrt{7}-6}{-2}
Lös nu ekvationen x=\frac{-6±2\sqrt{7}}{-2} när ± är minus. Subtrahera 2\sqrt{7} från -6.
x=\sqrt{7}+3
Dela -6-2\sqrt{7} med -2.
x=3-\sqrt{7} x=\sqrt{7}+3
Ekvationen har lösts.
\left(x+1\right)\times 2+\left(x-2\right)\times 3=\left(x-2\right)\left(x+1\right)
Variabeln x får inte vara lika med något av värdena -1,2 eftersom division med noll inte har definierats. Multiplicera båda sidorna av ekvationen med \left(x-2\right)\left(x+1\right), den minsta gemensamma multipeln för x-2,x+1.
2x+2+\left(x-2\right)\times 3=\left(x-2\right)\left(x+1\right)
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera x+1 med 2.
2x+2+3x-6=\left(x-2\right)\left(x+1\right)
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera x-2 med 3.
5x+2-6=\left(x-2\right)\left(x+1\right)
Slå ihop 2x och 3x för att få 5x.
5x-4=\left(x-2\right)\left(x+1\right)
Subtrahera 6 från 2 för att få -4.
5x-4=x^{2}-x-2
Använd den distributiva egenskapen för att multiplicera x-2 med x+1 och slå ihop lika termer.
5x-4-x^{2}=-x-2
Subtrahera x^{2} från båda led.
5x-4-x^{2}+x=-2
Lägg till x på båda sidorna.
6x-4-x^{2}=-2
Slå ihop 5x och x för att få 6x.
6x-x^{2}=-2+4
Lägg till 4 på båda sidorna.
6x-x^{2}=2
Addera -2 och 4 för att få 2.
-x^{2}+6x=2
Andragradsekvationer som den här kan lösas med hjälp av kvadratkomplettering. För kvadratkomplettering måste ekvationen först skrivas om på formen x^{2}+bx=c.
\frac{-x^{2}+6x}{-1}=\frac{2}{-1}
Dividera båda led med -1.
x^{2}+\frac{6}{-1}x=\frac{2}{-1}
Division med -1 tar ut multiplikationen med -1.
x^{2}-6x=\frac{2}{-1}
Dela 6 med -1.
x^{2}-6x=-2
Dela 2 med -1.
x^{2}-6x+\left(-3\right)^{2}=-2+\left(-3\right)^{2}
Dividera -6, koefficienten för termen x, med 2 för att få -3. Addera sedan kvadraten av -3 till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
x^{2}-6x+9=-2+9
Kvadrera -3.
x^{2}-6x+9=7
Addera -2 till 9.
\left(x-3\right)^{2}=7
Faktorisera x^{2}-6x+9. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(x-3\right)^{2}}=\sqrt{7}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
x-3=\sqrt{7} x-3=-\sqrt{7}
Förenkla.
x=\sqrt{7}+3 x=3-\sqrt{7}
Addera 3 till båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}