Lös ut x
x=6\sqrt{3}-9\approx 1,392304845
x=-6\sqrt{3}-9\approx -19,392304845
Graf
Aktie
Kopieras till Urklipp
\frac{1}{3}x^{2}+6x=9
Alla ekvationer på formen ax^{2}+bx+c=0 kan lösas med hjälp av lösningsformeln: \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}. Lösningsformeln ger två lösningar, en när ± är addition och en när det är subtraktion.
\frac{1}{3}x^{2}+6x-9=9-9
Subtrahera 9 från båda ekvationsled.
\frac{1}{3}x^{2}+6x-9=0
Subtraktion av 9 från sig självt ger 0 som resultat.
x=\frac{-6±\sqrt{6^{2}-4\times \frac{1}{3}\left(-9\right)}}{2\times \frac{1}{3}}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med \frac{1}{3}, b med 6 och c med -9 i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
x=\frac{-6±\sqrt{36-4\times \frac{1}{3}\left(-9\right)}}{2\times \frac{1}{3}}
Kvadrera 6.
x=\frac{-6±\sqrt{36-\frac{4}{3}\left(-9\right)}}{2\times \frac{1}{3}}
Multiplicera -4 med \frac{1}{3}.
x=\frac{-6±\sqrt{36+12}}{2\times \frac{1}{3}}
Multiplicera -\frac{4}{3} med -9.
x=\frac{-6±\sqrt{48}}{2\times \frac{1}{3}}
Addera 36 till 12.
x=\frac{-6±4\sqrt{3}}{2\times \frac{1}{3}}
Dra kvadratroten ur 48.
x=\frac{-6±4\sqrt{3}}{\frac{2}{3}}
Multiplicera 2 med \frac{1}{3}.
x=\frac{4\sqrt{3}-6}{\frac{2}{3}}
Lös nu ekvationen x=\frac{-6±4\sqrt{3}}{\frac{2}{3}} när ± är plus. Addera -6 till 4\sqrt{3}.
x=6\sqrt{3}-9
Dela -6+4\sqrt{3} med \frac{2}{3} genom att multiplicera -6+4\sqrt{3} med reciproken till \frac{2}{3}.
x=\frac{-4\sqrt{3}-6}{\frac{2}{3}}
Lös nu ekvationen x=\frac{-6±4\sqrt{3}}{\frac{2}{3}} när ± är minus. Subtrahera 4\sqrt{3} från -6.
x=-6\sqrt{3}-9
Dela -6-4\sqrt{3} med \frac{2}{3} genom att multiplicera -6-4\sqrt{3} med reciproken till \frac{2}{3}.
x=6\sqrt{3}-9 x=-6\sqrt{3}-9
Ekvationen har lösts.
\frac{1}{3}x^{2}+6x=9
Andragradsekvationer som den här kan lösas med hjälp av kvadratkomplettering. För kvadratkomplettering måste ekvationen först skrivas om på formen x^{2}+bx=c.
\frac{\frac{1}{3}x^{2}+6x}{\frac{1}{3}}=\frac{9}{\frac{1}{3}}
Multiplicera båda led med 3.
x^{2}+\frac{6}{\frac{1}{3}}x=\frac{9}{\frac{1}{3}}
Division med \frac{1}{3} tar ut multiplikationen med \frac{1}{3}.
x^{2}+18x=\frac{9}{\frac{1}{3}}
Dela 6 med \frac{1}{3} genom att multiplicera 6 med reciproken till \frac{1}{3}.
x^{2}+18x=27
Dela 9 med \frac{1}{3} genom att multiplicera 9 med reciproken till \frac{1}{3}.
x^{2}+18x+9^{2}=27+9^{2}
Dividera 18, koefficienten för termen x, med 2 för att få 9. Addera sedan kvadraten av 9 till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
x^{2}+18x+81=27+81
Kvadrera 9.
x^{2}+18x+81=108
Addera 27 till 81.
\left(x+9\right)^{2}=108
Faktorisera x^{2}+18x+81. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(x+9\right)^{2}}=\sqrt{108}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
x+9=6\sqrt{3} x+9=-6\sqrt{3}
Förenkla.
x=6\sqrt{3}-9 x=-6\sqrt{3}-9
Subtrahera 9 från båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}