Lös ut x
x=2
x = \frac{5}{2} = 2\frac{1}{2} = 2,5
Graf
Aktie
Kopieras till Urklipp
\frac{1}{15}x^{2}-\frac{3}{10}x+\frac{1}{3}=0
Alla ekvationer på formen ax^{2}+bx+c=0 kan lösas med hjälp av lösningsformeln: \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}. Lösningsformeln ger två lösningar, en när ± är addition och en när det är subtraktion.
x=\frac{-\left(-\frac{3}{10}\right)±\sqrt{\left(-\frac{3}{10}\right)^{2}-4\times \frac{1}{15}\times \frac{1}{3}}}{2\times \frac{1}{15}}
Den här ekvationen är skriven i standardform: ax^{2}+bx+c=0. Ersätt a med \frac{1}{15}, b med -\frac{3}{10} och c med \frac{1}{3} i andragradsekvationen \frac{-b±\sqrt{b^{2}-4ac}}{2a}.
x=\frac{-\left(-\frac{3}{10}\right)±\sqrt{\frac{9}{100}-4\times \frac{1}{15}\times \frac{1}{3}}}{2\times \frac{1}{15}}
Kvadrera -\frac{3}{10} genom att kvadrera både täljaren och nämnaren i bråktalet.
x=\frac{-\left(-\frac{3}{10}\right)±\sqrt{\frac{9}{100}-\frac{4}{15}\times \frac{1}{3}}}{2\times \frac{1}{15}}
Multiplicera -4 med \frac{1}{15}.
x=\frac{-\left(-\frac{3}{10}\right)±\sqrt{\frac{9}{100}-\frac{4}{45}}}{2\times \frac{1}{15}}
Multiplicera -\frac{4}{15} med \frac{1}{3} genom att multiplicera täljare med täljare och nämnare med nämnare. Förkorta sedan bråktalet till lägsta term om det går.
x=\frac{-\left(-\frac{3}{10}\right)±\sqrt{\frac{1}{900}}}{2\times \frac{1}{15}}
Addera \frac{9}{100} till -\frac{4}{45} genom att hitta en gemensam nämnare och sedan addera täljarna. Förkorta sedan bråktalet till lägsta term om det går.
x=\frac{-\left(-\frac{3}{10}\right)±\frac{1}{30}}{2\times \frac{1}{15}}
Dra kvadratroten ur \frac{1}{900}.
x=\frac{\frac{3}{10}±\frac{1}{30}}{2\times \frac{1}{15}}
Motsatsen till -\frac{3}{10} är \frac{3}{10}.
x=\frac{\frac{3}{10}±\frac{1}{30}}{\frac{2}{15}}
Multiplicera 2 med \frac{1}{15}.
x=\frac{\frac{1}{3}}{\frac{2}{15}}
Lös nu ekvationen x=\frac{\frac{3}{10}±\frac{1}{30}}{\frac{2}{15}} när ± är plus. Addera \frac{3}{10} till \frac{1}{30} genom att hitta en gemensam nämnare och sedan addera täljarna. Förkorta sedan bråktalet till lägsta term om det går.
x=\frac{5}{2}
Dela \frac{1}{3} med \frac{2}{15} genom att multiplicera \frac{1}{3} med reciproken till \frac{2}{15}.
x=\frac{\frac{4}{15}}{\frac{2}{15}}
Lös nu ekvationen x=\frac{\frac{3}{10}±\frac{1}{30}}{\frac{2}{15}} när ± är minus. Subtrahera \frac{1}{30} från \frac{3}{10} genom att hitta en gemensam nämnare och sedan subtrahera täljarna. Förkorta sedan bråktalet till lägsta term om det går.
x=2
Dela \frac{4}{15} med \frac{2}{15} genom att multiplicera \frac{4}{15} med reciproken till \frac{2}{15}.
x=\frac{5}{2} x=2
Ekvationen har lösts.
\frac{1}{15}x^{2}-\frac{3}{10}x+\frac{1}{3}=0
Andragradsekvationer som den här kan lösas med hjälp av kvadratkomplettering. För kvadratkomplettering måste ekvationen först skrivas om på formen x^{2}+bx=c.
\frac{1}{15}x^{2}-\frac{3}{10}x+\frac{1}{3}-\frac{1}{3}=-\frac{1}{3}
Subtrahera \frac{1}{3} från båda ekvationsled.
\frac{1}{15}x^{2}-\frac{3}{10}x=-\frac{1}{3}
Subtraktion av \frac{1}{3} från sig självt ger 0 som resultat.
\frac{\frac{1}{15}x^{2}-\frac{3}{10}x}{\frac{1}{15}}=-\frac{\frac{1}{3}}{\frac{1}{15}}
Multiplicera båda led med 15.
x^{2}+\left(-\frac{\frac{3}{10}}{\frac{1}{15}}\right)x=-\frac{\frac{1}{3}}{\frac{1}{15}}
Division med \frac{1}{15} tar ut multiplikationen med \frac{1}{15}.
x^{2}-\frac{9}{2}x=-\frac{\frac{1}{3}}{\frac{1}{15}}
Dela -\frac{3}{10} med \frac{1}{15} genom att multiplicera -\frac{3}{10} med reciproken till \frac{1}{15}.
x^{2}-\frac{9}{2}x=-5
Dela -\frac{1}{3} med \frac{1}{15} genom att multiplicera -\frac{1}{3} med reciproken till \frac{1}{15}.
x^{2}-\frac{9}{2}x+\left(-\frac{9}{4}\right)^{2}=-5+\left(-\frac{9}{4}\right)^{2}
Dividera -\frac{9}{2}, koefficienten för termen x, med 2 för att få -\frac{9}{4}. Addera sedan kvadraten av -\frac{9}{4} till båda ekvationsleden. Det här steget gör ekvationens vänstra sida till en jämn kvadrat.
x^{2}-\frac{9}{2}x+\frac{81}{16}=-5+\frac{81}{16}
Kvadrera -\frac{9}{4} genom att kvadrera både täljaren och nämnaren i bråktalet.
x^{2}-\frac{9}{2}x+\frac{81}{16}=\frac{1}{16}
Addera -5 till \frac{81}{16}.
\left(x-\frac{9}{4}\right)^{2}=\frac{1}{16}
Faktorisera x^{2}-\frac{9}{2}x+\frac{81}{16}. I allmänhet kan den alltid faktoriseras som \left(x+\frac{b}{2}\right)^{2} när x^{2}+bx+c är en perfekt kvadrat.
\sqrt{\left(x-\frac{9}{4}\right)^{2}}=\sqrt{\frac{1}{16}}
Dra kvadratroten ur båda ekvationsled.
x-\frac{9}{4}=\frac{1}{4} x-\frac{9}{4}=-\frac{1}{4}
Förenkla.
x=\frac{5}{2} x=2
Addera \frac{9}{4} till båda ekvationsled.
Exempel
Kvadratisk ekvation
{ x } ^ { 2 } - 4 x - 5 = 0
Trigonometri
4 \sin \theta \cos \theta = 2 \sin \theta
Linjär ekvation
y = 3x + 4
Aritmetik
699 * 533
Matris
\left[ \begin{array} { l l } { 2 } & { 3 } \\ { 5 } & { 4 } \end{array} \right] \left[ \begin{array} { l l l } { 2 } & { 0 } & { 3 } \\ { -1 } & { 1 } & { 5 } \end{array} \right]
Samtidig ekvation
\left. \begin{cases} { 8x+2y = 46 } \\ { 7x+3y = 47 } \end{cases} \right.
Differentiering
\frac { d } { d x } \frac { ( 3 x ^ { 2 } - 2 ) } { ( x - 5 ) }
Integration
\int _ { 0 } ^ { 1 } x e ^ { - x ^ { 2 } } d x
Gränser
\lim _{x \rightarrow-3} \frac{x^{2}-9}{x^{2}+2 x-3}